Jag kan konsten att få en måltid att se aptitlig ut

Inte alls. Nu när inte J är hemma får jag sköta maten själv, och då får maten gå i enkelhetens tecken. Matlådan till imorgon består av färglös mathavre, en halv burk majs samt en halv tetra GoGreen salsa. Det ser för sorgligt ut. Men det var plättlätt.

Efter en eftermiddag i badkaret känner jag mig lite bättre så nu ska jag titta på Kalla Fakta. Jag är lite kluven inför programmet idag då de tydligen har följt Arbogamamman sedan hon låg på sjukhuset. Känns inte helt journalistiskt etiskt riktigt. Kunde hon verkligen avgöra då att hon ville att detta skulle dokumenteras och visas på TV? Jag är som sagt kluven. Men ändå ska jag titta på det. Trots att det inte har ett nyhetsvärde utan en sensationsnyhet.

Ingen jaktlycka den här gången

Var i Ringen men hittade ingenting. Om jag hade orkat hade jag traskat uppåt Götgatan och kanske hittat nåt där, men det gjorde jag inte. Redan på vägen dit börjad kroppen protestera mot den fysiska aktiviteten genom att börja kallsvettas sådär mysigt som den gör när man inte är helt frisk.

Så nu är jag tillbaka framför TV:n. Funderar på att fortsätta läsa Högläsaren som Lina tipsat mig om, men jag har inte riktigt fastnat för den än.

Jag ser ljuset

Jag ska nog vinna till slut. Snoret börjar ebba! Därför ska jag idag ta mig utanför lägenheten. Det är stort! Tänke ta mig en promenad till Ringen och titta lite. Min ekonomi ser ju rätt bra ut just nu eftersom jag fick lön från både mitt nya och gamla jobb. Som den förståndiga lilla tant jag är så läggs ju en hel del undan, men lite lite måste jag få unna mig. Jag har ju faktiskt en riktig inkomst nu, och det är något nytt för mig.

Roger, det här betyder att det inte blir mer löksoppa.

Oh the agony

Jag är så otroligt trött på den här förkylningen. Eller snarare att jag är så hängig. Efter att ha sovit bort febern hela dagen lyckades jag pallra mig upp för att titta på reprisen av Project Runway. Soppan skvalpar skönt i magen. Nu vill jag bara samla mina sista krafter för att orka mig ner till posten för att hämta ut ett paket. Jag har fått en avi och jag har verkligen ingen aning om vad det kan vara eftersom jag redan har hämtat ut mina böcker. Jag är mao nyfiken. Och lite sötsugen. Det måste väl ändå tyda på att jag känner mig lite bättre… Sen blir det tillbaka till min plats i soffan. Känner mig lite ensam bara nu när J är borta. Jag som borde vara härdad efter hela Tysklandhistorien tycker inte alls om när han är borta. Fy.

Inget skoj för mig

Helgen var tänkt att tillbringas på Popagandaområdet. Ja lördagen var iaf vikt åt musikfesten, men det blir inte riktigt så. Förkylningen still rules my body, men halsen gör åtminstone inte ont.

Så nu sitter jag här, nyss uppstigen, framför MTV. Rätt skönt. Har sovit i nästan tolv timmar vilket jag antar att jag behövde. Jag har inte haft en chans att besegra snoret då veckan har varit så snurrig, och sovit ordentligt har jag inte gjort. Som tur är har jag inte gjort upp några andra planer i helgen så den kommer att gå i lugnets tecken. J är bortrest så då passar jag på att städa. Sorgligt men sant, jag brukar göra så. Får se om jag orkar pallra mig iväg till en frisör men jag tvivlar.

Fånigt, så fånigt

Jag kan inte låta bli att omedvetet skaka bekymrat på huvudet varje gång TV visar senaste MQ-reklamen där Brolle står och rådiggar till en låt, samtidigt som han sjunger ”Fashion!” med ett försök till glöd i ögonen. De flesta av oss som åtminstone har lite koll på läget vet att Brolle är rätt fåning och rätt töntig. Det sista han behöver just nu är den här typen av uppmärksamhet som spär på hans fjantimage. Han betalar förmodligen bra pengar till en manager som har som jobb att avråda honom från sådana här dumheter. Brolle, du är lurad! Ge killen sparken!

Jag vill blir kändis

    

Och så vill jag få en roll i en framgångsrik Hollywoodfilm. För då kan jag få min egna lilla legofigur. Detta måste ske väldigt snart då figurerna bara görs nu när Lego firar sin 30-årsdag. Vore ju hur coolt som helst. Det slår en egen action figure med ljusår!

Väntar på pizza

Det är helt okej enligt mig eftersom jag ät en burk tonfisk och en burk majs till lunch idag. Hade inte förberett matlåda så då fick jag plocka i mig den spännande måltiden. Och en gul paprika! Glöm inte paprikan. Ingen av oss har någon lust att laga mat så det blir en pizza till middag vilket innebär att jag hamnar i en ond cirkel då det inte blir några rester till matlåda imorgon. Och så fortsätter det så…

Förkylningen börjar ge sig lite vilket är fantastiskt skönt. Jag har gått och lagt mig runt nio hela veckan och verkligen däckat så fort jag nått sängen. En tråkig konsekvens av detta har dock varit att jag har missat en hel del TV och då tänker jag främst på finalen av Project Runway som sändes igår. Jag har visserligen hela tiden vetat vem som vann, men jag hade ju velat se det. Får vänta till reprisen i helgen.

I övrigt kan jag meddela att jag har världens bästa jobb, och det är ju tur eftersom jag har lagt fem år av mitt liv på utbildningen! Jag har aldrig varit så trött i mitt liv men det gör liksom ingenting. Då har man ett roligt jobb. Och det har jag, så det så.

Förkylningen fortsätter

och i vanliga fall skulle jag ha stannat hemma. Men det här är inte i vanliga fall.

Fick för övrigt höra av biträdande rektorn att en elev hade gått in till henne och sagt att han ville byta till min svenskgrupp eftersom jag är en sån pingla. Tja, om det får eleverna att komma på lektionerna så fine.