Järnvitriol på panelen

Huset sett från bilvägen när man kommer från bussen. Kaj och Malte ser pytte ut!

Som ni ser på bilden ovan så börjar huset verkligen ta form nu. Med gipsskivorna på plats så blir huset tydligare och det är lättare även för mig att få en bild av hur det kommer att se ut till slut. J berättade att när han och Kaj jobbade på huset igår så gick en nyfiken granne förbi och frågade hur många familjer som ska bo i det här huset. När J svarade att det bara var vi så sa grannen att eftersom det var så mycket fönster så tänkte han att det kanske skulle bli studentlägenheter!! 🙂

Huset ser från vägen ganska stort ut men boytan är ju bara 200 kvm så det är ju inget slott direkt. Däremot är huset högt och långt, därav ”synvillan” att det är enormt. Det som är lite speciellt med huset är att det är väldigt smalt, det ser ni på bilden nedan. Anledningen till det är vi tack vare vår arkitekt Stefan förstod att med ett smalt hus så når ljuset in överallt. Mycket smart, det hade vi aldrig tänkt på själva!

Det här är kortsidan med garage på nedervåningen och vårt sovrum ovanpå. Smalt lika med ljust! Rummet på övervåningen som sticker ut längst bort är ett av barnrummen.

Jag står framför skjutdörrarna som vetter ut till altanen från matplatsen. Här kommer det tillbringas många timmar! På golvet framför mig ligger målade brädor på tork.

Han har nog inte förstått att han kommer leka mycket på den här gräsplätten

Igår (och idag) jobbade J och Kaj som sagt ute på tomten. Det de gjorde då var att måla panelbrädorna som ska spikas upp på läkten. Vi har bestämt att vi inte ska ha färg i vanlig bemärkelse utan huset ska målas med järnvitriol. Det är ingen färg men påskyndar ytskiktets åldrande så att det får en grå nyans. Jag är lite nervös över att det inte ska bli så fint som det är i mitt huvud, men förhoppningsvis hjälper solen till och gör panelen silvergrå, det kan bli fint!

Eftersom det är järnsulfat som man målar på panelen så är det allra enklast att måla detta på brädorna innan de är uppspikade på väggen. Om man inte gör det måste man lägga mycket tid och omsorg på att täcka alla fönster så att de inte får stänk på sig. Jobbigt! Istället målar J och Kaj de omkring 900 (!!) brädorna på marken innan byggarna börjar spika upp dem i veckan. Något tradigt, tidsödande men nödvändigt. Vi kan bara tacka Kaj för hjälpen och sällskapet, annars hade det tagit okristligt lång tid!

Järnsulfat blandas med vatten och silverbets och så är det bara att slabba på.

Kaj lutar sig mot de högar med panelbrädor som ska målas. Många brädor blir det!

Om du vill läsa mer om vårt husbygge så kan du göra det här!

Sista dagen på semestern

Hjälp vad fyra veckor kan gå fort! Jag är redan inne på den sista dagen av semestern och den tillbringas hemma görandes precis ingenting. J är ute på tomten och jag och Malte hänger här hemma de sista timmarna av sommaren. Ja, så känns det i alla fall!

Dagens aktivitet har bestått i att gå till Coopen och handla jordgubbar. Han blir stolt som en tupp när han får gå med en egen minivagn men ibland racar han genom hyllorna att jag är rädd att hälsenor ska ryka! 🙂

20110731-023207.jpg20110731-023241.jpg
Vissa barn bor så till att de regelbundet får fika på Vetekatten. Här i förorten får man kanelbulle från 7Eleven 😉

20110731-023319.jpg20110731-023413.jpg20110731-023435.jpg

Middagssällskap i Tyresö

God morgon! Malte vaknade vid halv sju i morse och vägrade somna om. Jag lyckades lura tillbaka honom till sängen en stund men vid sju fick jag snällt kliva upp. Jag ska inte klaga, det är bara bra att han vänder tillbaka dygnet själv eftersom han börjar på förskolan i morgon efter sommaruppehållet. Dessutom gick vi och lade oss tidigt igår.

Vi hade en jättetrevlig kväll igår i Tyresö där vi fick äta riktigt smaskig grillmiddag. Min favvo på grillen; fläskkarré, och korv och härlig halloumi. Det som var sagt skulle bli en regnig dag blev ju kanon med värme och sol hela dagen. När vi kom till Tyresö så började vi därför kvällen med att gå ner till strandplätten där Malte, J och farfar Kaj tog sig ett dopp. Mamma Alexandra är fortfarande en badkruka, jag lever på att jag doppade mig i sjön uppe i Hälsingland!

Det är sådana här kvällar som jag längtar lite extra efter att vårt hus är klart. Tänk vad mycket skönare och enklare livet blir med en egen altan som man kan sitta på ljumma sommarkvällar. Någon som verkligen kommer att uppskatta det är Malte, han älskar att vara utomhus och gnäller purket när han måste gå in. Vi har helt klart något att se fram emot!



Utflykt till Växbo

Mamma och Malte höll på att ruttna i stugan så när jag äntligen hade avslutat min intensivkurs på torsdagen så passade vi på att åka på utflykt. Inte mig emot, jag var ganska trött på Söderhamn vid det här laget och ville se något nytt. Jag har visserligen tillbringat många dagar i Hälsingland i mitt liv men det finns fortfarande sjukt mycket att se. Typ allt! Torsdagens utflykt blev till Växbo.

Lunch på Växbo Bageri stod på agendan, en plats som mamma varit på flera gånger tidigare. Räkmacka utan macka serverades till oss vuxna och en tallrik pannkakor ställdes framför Malte. Vilken miss, jag borde ha lärt mig vid det här laget! Man ska aldrig köpa mat till Malte när man är iväg, det finns alltid så mycket annat som är intressant för den lille att det knappt petas i maten. Så även den här gången.

Efter att vi hade ätit oss mätta på bageriet så tog vi den lilla promenaden över vägen till Växbo Krog för att titta på djuren. Precis lagom med folk, lagom med sol och lagom med energi hos Malte. Minigrisen var okej men varken den eller fåren ägnades mycket uppmärksamhet. Fiskarna och ankorna var desto mer spännande och hade vi inte hållit i honom så hade han förmodligen vurpat i.




Hemma!

Nu är vi hemma! Igår tog J en paus från tomten och åkte upp och hämtade oss. Vi hade bara varit ifrån varandra några dagar men ändå blir jag som nykär när vi ses igen. Mysigt med pirr i magen men man ska inte vara ifrån den man älskar för länge, jag gillar inte känslan av längtan. Faktiskt!

Kvar i Stugan lämnade vi mamma och pappa som har ställt upp något enormt de senaste två veckorna. Medan pappa har varit på jobbet och jag på trafikskolan har mamma tagit hand om Malte, och med tanke på det energiknippe han är så vet jag att det är ett tungt jobb för en ovan. Tur att han är så charmig så att han kommer undan med det! På kvällen, när både jag och mamma har varit trötta, har pappa förnekat alla känslor av utmattning och lekt med Malte tills vi alla har stupat i säng.

Tack för hjälpen mamma och pappa! Utan er hade jag inte haft en chans till körkort!


 

Halkbana och teoriprov

Eller riskutbildning och kunskapsprov som det egentligen heter, dessa stod på schemat idag. Jag hade egentligen vara hört positiva saker om halkbanan tidigare, att den var ganska kul och småspännande, och det stämde på pricken. Det första vi fick göra på Trafikcenter i Vannsäter var att få gå in i en upplevelsehall. Där möttes vi av detta en Volvo. Och en 700 kg tung älg.

20110727-092959.jpg

Vi fick spänna fast oss och hålla andan när bilen vändes i nittio grader. Jag hade tur som satt på vänster sida, den nedåt, och kunde vila (hårt) mot bildörren. Det var värre för tjejen bredvid som i stort sett hängde i bältet. I det här läget var det ganska kul men när bilen vändes helt uppochner kändes det desto jobbigare med blodet som bara rusade mot huvudet. Någon minut klarade jag men det var tufft. Tänk då att i ögonblicken innan ska ha varit med om en rejäl smäll i en bilolycka, då är man inte kaxig bär man hänger där. Om man ens har livet i behåll.

Efter detta var det dags att gå till bilarna för att köra halkbana och jag kan väl säga att halka inte riktigt är min grej. På vintern köper jag busskort!

Efter avslutad riskutbildning och en lunchpaus i Söderhamn blev det halvtimmen till Bollnäs för att skriva teorin. Jag klarade det ju, men jag blev faktiskt lite besviken på mig själv. Jag siktade på toppsiffror men slutade på 60 poäng, fem från full pott. Oh well, jag får inga stjärnor i himlen för att ha fullt på ett teoriprov så jag kan nog gå vidare ändå!

Imorgon kör jag sista körlektionen, sen är den här intensivkursen över för min del. Den har varit intensiv. Jag är slutkörd. Jag vill ha semester.

Riskettan

20110726-090935.jpg

Idag har vi Riskettan på trafikskolan, en kurs med målet att uppmärksamma oss elever på riskbeteenden i trafiken. I vanliga fall sitter jag ganska ensam i lokalerna och pluggar teori men idag är det ett femtontal pers här. Många nyss fyllda 18 och med en förkärlek till mjukisbyxor på offentliga platser. Det är bara trevligt!

Sista (regniga) semesterveckan

Den tyckte Malte att vi skulle kicka igång redan kvart i sex i morse, kul! Det var bara att masa sig upp, jag hade inget val, då J åkte ner till Stockholm igår för att vara på plats på bygget under veckan.

Det blir en lång dag idag. Jag har mina tre sista körkektioner innan ”miniuppkörningen” imorgon. Efter lektionerna har jag dessutom en teorilektion i eftermiddag som ska avhandla landsväg, motorväg och mörker. Teorin känner jag mig väldigt säker på så jag borde klara provet på onsdag. Att plugga kan jag ju! Uppkörningen om två veckor börjar jag dock bli lite nervös över. Lektionerna går ju bra och lärarna tycker att jag borde klara det, men jag vågar inte ta ut något i förskott. Det vågar jag aldrig! 🙂

20110725-100943.jpg20110725-100953.jpg

Solpaus

20110724-100724.jpg

Söndag morgon och äntligen gör solen ett gästspel! Som jag har längtat! De senaste dagarna har det verkligen öst ner men igår gjorde det ingenting, jag satt ändå som klistrad framför nyhetssändningarna.

Morgonkaffet ligger i magen så nu är det leka rumpan av oss som gäller.