Hurra jag kom med nyårsspinnpasset! Jag kom tidigt till Friskis men trots det var det kö före mig. Som tur från ovan så lyckades jag ändå få tag på den femte drop-in-cykeln! Stämningen i lokalen var uppsluppen, det verkade som att hela gruppen var rutinerade när det gäller just nyårsspinn. De hade med sig partyhattar, serpentiner, partytutor, fjäderboor, peruker osv. De som inte hade med sig, exempelvis jag, fick tutor tilldelade sig av alla andra som hade med sig extra. 🙂

När jag tittar tillbaka så har jag haft ett ganska bra träningsår. Även jag förstår ju att det är kvaliteten och inte kvantiteten som är det viktiga men jag tycker ändå att mina 102 inpasseringar på Friskis (skaffade kortet i februari) säger någonting. Att jag är på gång. Tillkommer gör också mina löpturer och powerwalks som jag ägnade mig åt där på hösten.

Jag tänker inte avge några nyårslöften för 2013 men min intention är att köra på i den här takten så länge det bara går. Jag känner mig piggare och starkare av träningen helt enkelt, jag känner av fördelarna i kroppen. Att min kost som alltid är helt åt h*****e är något jag faktiskt inte pallar att göra något åt just nu, jag har ingen lust. Den kanske faller över mig någon annan dag! 🙂

Klockan 07 i fredags släpptes de bokningsbara platserna till Lennarths nyårsspinn imorgon. Jag satte min klocka på väckning. 07.11 knappade jag in min bokning och fick den nionde reservplatsen. Nionde efter elva minuter! Med tolv timmar kvar är jag åttonde reserv av 23… 50 minuter innan passet kommer jag stå på plats och plocka en av de fem obokningsbara cyklarna. Sanna mina ord, jag ÄR en av de fem!

Vi har tillbringat vår lördag hos Js farmor och farfar som ska tömma och sälja sitt hus för att flytta till Söder. I stort sett allt i huset var till skänks men jag är en galet otacksam person att försöka ge saker till. Jag är ju personen som är en mästare på att slänga saker som inte använts på ett tag. Att plocka på mig saker att förvara i ett skåp till tidernas ände tackar jag därför nej till, att ha en massa prylar skulle förmodligen bara ge mig en massa nervösa besvär. 🙂

Under nästan hela besöket var Malte en liten gnällputte. Det märks verkligen att förskolan gör under för hans humör. Och vårt. Efter några dagars ledighet är den lille ganska understimulerad och det är vi som får ta smällarna. Jag tror därför att de där tre dagarna i nästa vecka som han är tillbaka på förskolan kommer göra under. För oss alla.

Att träffa vänner dagtid, att fika och prata och koppla av och dricka kaffe så där som man gjorde när man var föräldraledig – ja det ges inte så många sådana tillfällen längre. Av förklarliga skäl. Idag fick vi dock till en liten playdate med Linda&Tyra&Folke som tog sig en promenad hit. Det är märkligt hur man känner varandra fast ändå inte. Linda blev mäkta förvånad över att vi har katt, det hade jag ju inte skrivit i bloggen! 🙂

Det är skönt att ha en övervåning och jag uppskattar det extra mycket då Malte ska leka med sina kompisar. Malte och Tyra lekte jättehärligt och stojigt där uppe och så kom de ner och pratade lite med oss mammor när det passade dem. Vi drack mest kaffe och pratade framtida skolor här i Tyresö. Best to plan ahead!

Bilden är ärligt lånad av Linda

Efter alldeles för många kakor så var det dags för Folke att få sova lite under promenaden hem och jag skulle möta upp Carro för ännu lite socialiserande över en bit mat. Vänner även på kvällstid alltså, vilken jackpot! Vuxen och bekväm som jag är så avstod jag vinet till förmån för att kunna ta bilen. Oj så smidigt och skönt att slippa vänta in en buss på dräggigt Gullmars en fredagkväll!

Vi slog oss ner på Jimmys där jag för en gångs skull beställde en hamburgare. Det händer i stort sett aldrig när jag äter ute men när jag väl gör det så ångrar jag mig aldrig. Åh så löjligt gott det är!

Schnyggt!

I eftermiddag kommer det efterlängtade paketet från Lensway. De här glasögonen känns bara i vägen hela tiden, slipper dem gärna!

Det här med att jobba hemifrån är ju himla trevligt. Då kan man inleda dagen med en vända på Friskis istället för att avsluta! Fast egentligen tränar jag mycket hellre och bättre på kvällen, nackdelen är att jag då missar dyrbar tid med Malte.

Efter Friskis ska jag jobba bort en del grejer för i eftermiddag får vi nämligen besök av Linda, Tyra och Folke. Fy skäms på mig att hon inte har varit här och hälsat på tidigare, vi flyttade ju in för ett helt år sedan. Idag blir det av!

Jag tycker att bio är överreklamerat. Man sitter ganska obekvämt, man kan (oftast) inte lägga upp fötterna på sätet framför sig, det är alldeles för ofta kallt i salongen, det är inga reklampauser, man får inte surfa på iphonen pga skenet och man kan inte resa på sig och hämta något i kylen när man har lust. Men det finns tillfällen då till och med jag tycker att ett biobesök är motiverat. Till exempel när man ska se The Hobbit. Jag och J lämnade över Malte hos farmor Jeanette och Kåre så tog vi oss till bion. 3D. Don’t get me started on huruvida det är motiverat eller inte! 😉

Filmen var grym och jag ser fram emot tvåan, men det är inte det jag vill skriva om. Jag vill dela med mig av någon annat. Av det lilla sällskap som satt på min vänstra sida i salongen. En pappa och sin son. Sin femårige, allra högst sexårige son. Hur tänker man som förälder när man tar med sig sitt lilla barn på en film som The Hobbit?! Det finns två fel här (förutom det faktum att personalen släppte in honom):
1. Hur kan man tro att en så liten pojke ska orka med ett tre timmar långt biobesök?
2. Hur kan man tro att The Hobbit rent innehållsligt passar en så liten pojke? Med allt det våld och läskiga monster som den innehåller?!

Redan innan filmen hann börja så började pojken fråga efter popcorn men fick inga. Lite märkligt tyckte vi då det är en uppenbar muta att köra på – om man nu envisas med att ta med en femåring på The Hobbit. Han fortsatte sedan att tjata när den hade börjat, sen började han klättra på det tack och lov lediga sätet framför. Ungefär en halvtimme in i filmen började pojken gnälla om att han ville se en annan bio. Han ville inte se den här. Tacka fan för det, han fattade ju ingenting! Pappan ska ha cred för att han då ändå ganska snart plockade ihop deras saker och lämnade lokalen, och tur var det eftersom inga läskiga orcher hade hunnit visa sig ännu, men jag idiotförklarar honom ändå. HUR tänkte han?! Stackars barn.

Kolhydratsladdande inför. Låååångt biobesök ahead!

Med julschemat på Friskis kommer tillfällen att testa nya pass och ledare som kanske inte passar ”mitt” schema i vanliga fall. Idag fick jag chansen att vara med på en Eriks pass och jag var faktiskt lite förväntansfull då jag har hört andra prata om att han är så bra. Han hade ett lite annat intervallupplägg än andra, med 4,3,2,4,3,2 + 4×1 istället för en pyramid. Superjobbigt! Musiken, det allra viktigaste enligt mig, var topp så tiden gick fort. Däremot tyckte jag inte att ledaren var speciellt bra. Kul att han var peppande men han skrek hela tiden. Alltså skrek. Asjobbigt att lyssna på. Alltid ska det vara nåt som inte passar mig men jag är också sjukt petig och oförlåtande när det gäller ledare. 🙂

Idag får vi försöka hitta på nåt med Malte efter att hela juldagen ha hängt hemma. Påminn mig att jag för nästa juldag måste ha planer, för att sitta/ligga en hel dag som jag gjorde igår pallar jag inte med igen. Och ätandet nådde nya höjder! På julafton har man ju åtminstone saker att göra, på juldagen finns verkligen inget annat att göra än att gå och småäta rester och godis. Jag är helt förstörd idag. Och mätt.

Vi har en lugn juldag idag. Den här snön som rasar ner utanför förhindrar oss från att ta oss ut och göra något. Just nu passar det alldeles utmärkt. Vi har tagit reda på Maltes julklappar och lagt upp dem på hans rum, all ren disk står i skåpen och slapparmode är intagen. Malte har parkerat sig framför Lilo & Stitch, jag ska passa på att sätta mig med en god kopp kaffe. God jul då!

Jag och J är precis hemkomna efter det sista spinnpasset innan jul. Kaj ryckte in som Maltesällskap under tiden. Det sista julstöket är nu påbörjat. Jag har gjort en lakritskola som jag tror blir en skänk från ovan, J står och blandar till morgondagens efterrätt och när Malte har nattats ska det slås in julklappar. Det sista Malte får göra ikväll är att ställa ut en tallrik gröt på altanen till Tomten. Och så ska vi öppna luckan till kaminen så att Tomten kommer in i huset när han väl har tråcklat sig ner för skorstenen. Trist att fastna bakom glasrutan liksom när man har rest hela vägen från Nordpolen. Imorgon kör vi julafton för hela slanten!