Första kvartalet.

I början av januari satte jag upp som mål att genomföra 58 ”riktiga” träningspass fram till den sista mars, alltså idag. Jag trodde att jag skulle uppnå målen med goda marginaler men pga ex influensan så uteblev all form av träning under ett par tre veckor. Jag fick jobba på här mot slutet för att fixa alla 58 pass, och jag klarade det! I lördags nådde jag 100% av målet och slog då till med att springa 5 kilometer på löpbandet. Det var länge länge sedan jag gjorde det sist så det var otroligt tillfredsställande att fixa det. Jag är så otroligt dålig på att springa, jag har så svårt att fortsätta så fort det börjar kännas jobbigt. Det där pannbenet… Men i lördags höll jag ut!

Så här på den allra sista dagen på utmaningen körde jag ett ”bonuspass”, nr 59, i form av spinn75, alltså spinning distans i 75 minuter. Det har blivit förvånansvärt få spinnpass under de här tre månaderna, jag gillar ju att svettas på sadeln. Med två barn här hemma och en man som också vill träna när han kommer hem efter jobbet så är det dock svårt att få till exakt alla pass man vill. Jag/vi har fått prioritera de pass jag/vi tycker är viktigast. Eller roligast. För jag är ju en sån som tränar det jag tycker är roligt och kanske inte det jag borde. Som tung styrketräning, det är någon jag egentligen borde ägna mig åt men det är ju inte lika roligt som exempelvis skivstång :).

Kvällens spinnpass var kul men det märks verkligen i bålen att jag har en del att jobba på där efter graviditeten. Det var svårt att hålla upp kroppen i 75 minuter, det var tungt att hålla tekniken mot slutet.

20140331-214931.jpg
En nöjd Alex efter det femtionionde passet för i år. Nu är frågan: hur ska nästa utmaning se ut? Ska jag försöka få in den där tunga styrketräningen nu kanske?

20140331-215432.jpg

Grillpremiär!

Efter att ha varit iväg och handlat och tränat möttes jag av en J som bytte däck på sin farfars bil och en Malte som tillsammans med samme farfar(sfar) byggde slott på gräsmattan. Anton satt i babysittern och tittade på. Snacka om att sommarvibbarna sköljde över mig! Medan jag hade varit borta under förmiddagen hade farfar Anders på helt eget initiativ tagit med Malte på bollskolan. Jag tycker att det är roligt att de har kul tillsammans, precis som J har haft som liten.

20140330-084741.jpg

Till kvällen fortsatte vi på samma sommartema då det var dags att rulla fram grillen. Det var dags att premiärgrilla lite hamburgare! Jag är verkligen en sucker för det, det är så himla gott! Lite klyftpotatis till, och friscobröd givetvis, så är lyckan gjord. Till hjälp att äta hade vi farmor Jeanette och Kåre som ville träffa barnen en sista gång innan vi åker.

20140330-085018.jpg20140330-085027.jpg20140330-085037.jpg
Gino med vaniljglass blev det till efterrätt.

Nu är frukosten intagen och jag förbereder för en dag på vift. Husmoderliga jag har bakat filmjölkslimpa så nu är jag redo för en dag borta i Skärholmen!

20140330-085444.jpg

En första stund i solen.

20140328-204010.jpg

Det är ju märkligt egentligen. Den här våren har ju inte snålat när det gäller solstrålar. Dessutom har jag varit ledig. Trots det har jag inte fått till några längre stunder i solen. Inte förrän idag. Hos Jack parkerade jag mig i en solstol med en kaffekopp i handen och där satt jag säkert i drygt en timme medan det stora barnet lekte/tjafsade, det lilla barnet sov och jag och Anna avhandlade det sista avsnittet på säsong sex av Sons of Anarchy. Helt ok timme tycker jag! Sen fick jag både kolakakor och asgrym köttfärssås i magen, inte illa med andra ord.

Jag har förstått att våren har kommit på riktigt nu, inga fler bakslag väntar. Därmed lägger jag ner mitt tjat om vädret den här våren. Nu är det så fantastiskt som det bara kan vara och så fortsätter det så hela vägen till sommaren. Yup.

20140328-204636.jpg

En tapaspaus på Ramblas.

20140327-223301.jpg

Åh! Jag får krupp på alla selfies tagna i dåligt ljus i toalettmiljöer – och så står jag själv här, på Rival, och tar kort på mig själv i en ocharmig toalettspegel. You can’t win’em all!

Jag har avslutat en annars ganska oansenlig torsdag på allra bästa sätt, nämligen på Ramblas med Stina och Anna. Vi hade en dejt inbokad för några veckor sedan men så drog influensan in och förgjorde alla planer för den veckan. Nytt försök idag och det gick ju bättre, alla tre var typ friska! 🙂

Tapas är ju en himla god grej. Mitt problem är bara att jag alltidtycker att det är för lite mat. Jag vill alltid beställa in typ fem fat till. Att jag blir mätt på de tre fyra faten man faktiskt beställer in spelar liksom ingen roll, jag tror att det är min chips- och smågodishjärna här som kliver in och säger att jag orkar och vill äta mer. Bara för att man kan. Bara för att det är det som är grejen med tapas, man beställer in en massa olika saker. Det här med att det inte finns någon hejd på saker och ting, det är direkt applicerbart på mig när det gäller mat. I min mage.

Det här med middag ute vardagskvällar är något jag borde ägna mig åt mer. Helgerna går alltid åt till en massa sånt som man bör göra, varför inte utnyttja vardagarna mer?!

20140327-224321.jpg

Passfix.

20140326-143332.jpg

Här sitter jag på parkeringen utanför Coopen i Strand och väntar på att mina barn ska vakna ur bilkoman. Jag lovade Malte att vi skulle stanna till och köpa något gott på vägen hem men så somnade han. Åker jag raka vägen hem nu kommer jag få världens utskällning när han vaknar så jag tycker att det här är bästa lösningen. Utvilade barn lika med glada barn lika med tacksam mamma. Och jag får ”egentid” att surfa i bilen! 🙂

Vi har varit i Nacka och beställt pass åt oss tre. Jag trodde att jag var ute i god tid när jag för ca fyra veckor sedan skulle boka tid hos Polisen. Första tillgängliga tid i hela Stockholms län, om jag inte ville åka till Norrtälje, var idag! Tjejen bakom disken (de som tar emot ens passbeställning är inte poliser va? Hon såg väldigt ung ut.) sa att jag kan komma och hämta passen nästa onsdag och det är tur för vi åker nästa lördag. Att börja ordna med pass fem veckor innan avresa är alltså inte i god tid utan i sista minuten!

20140326-151532.jpg

Bästa våffeldagen!

20140325-184626.jpg

Så här firade vi våffeldagen ikväll: med champagne och Ohoys chokladsås på våfflorna! Vi har firat Js nya jobb och att jag får förlänga min föräldraledighet till nästa vår! Det sistnämnda hade vi iofs bestämt sedan länge men det känns mer definitivt iom detta. Det känns jättekul! Även om det hade varit nyttigt för J att vara föräldraledig i något halvår (som vi först hade tänkt oss) så är det här den bästa lösningen för vår familj, av flera anledningar. Och jag älskar ju att vara föräldraledig! Nästa vår är jag nog mer än redo att gå tillbaka till arbetslivet igen men i höst hade det nog inte känts helt lugnt i magen. Det löste sig därför till det allra allra bästa!!

Dagen till ära, och då menar jag våffeldagen, så blandade jag till två våffelsmeter efter två olika recept. Ett med vichyvatten och ägg och ett utan. Receptet utan gav faktiskt frasigare våfflor så det tänker jag nog köra på igen. För några år sedan testade vi nåt recept med en massa massa vispad grädde i och där kan vi snacka frasiga våfflor men då de blev så mättande orkade man inte fler än ett par. Och jag vill ju äta fler än så! Här kommer receptet till dagens mer lyckade våfflor:

50 gram smör
0,5 dl ovispad grädde
3 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
0,25 tsk salt
4 dl mjölk

Smält smöret och låt svalna. Medan det svalnar så blandar man de torra ingredienserna. Blanda i hälften av mjölken i mjölet för att få en jämn konsistens och  häll sen i resterande mjölk samt smör och grädde. Klart att grädda!

Intervaller och bullar.

Söndagkvällar på gymmet är en definitiv favorit. Under dagen hinns ett besök av förklarliga skäl inte med och på eftermiddagen får J alltid åka iväg på Spin intervall. Men efter det, då är det min tur. Då åker jag till Friskis. Till lugnet. En grym avslutning på veckan. Idag sprang jag intervaller och efteråt var jag så helslut att den inplanerade styrketräningen fick hoppas över. Jag satt i en kvart i receptionen och bara tog igen mig innan jag vågade sätta mig i bilen för att åka hem igen. Den känslan är så jäkla skön! Och obehaglig. Uthållighet är inte my middle name än så länge om vi säger så.

Dagen har tillbringats ute i Björknäs. J hade på helt eget initiativ föreslagit att han skulle storstäda huset (första gången på våra åtta år tillsammans) så då passade jag och barnen på att åka till Sofia och leka och dricka kaffe. Inte nog med att hon lagade lunch åt mig – hon bakade också bullar! Nygräddade bullar är något jag har svårt att begränsa när det gäller antalet. Fyra stycken tror jag åkte ner i magen och hade jag inte haft publik så hade jag ätit fyra till, inga problem. Nu satt ju dock Sofia mittemot mig så jag hejdade mig efter fyra. För syns skull fick det vara nog där.


Jag hade med mig en burk sempermat men Sofia ratade och slängde snabbt ihop en blomkål- och morotspuré. Bara det bästa är gott nog! Och han åt ju! Men han äter å andra sidan allt, det är bara flaskmat som ratas just nu.

Och så gick en fredag. Bara sådär.

20140321-180358.jpg
Går man upp tidigt börjar energin avta så där lagom till lunch. Här i väntan på sushi.

I vanliga fall hänger vi med Jack på fredagar men då han fick andra planer denna dag (kidsen är så busy nuförtiden) fick jag och Malte reda oss själva. Inga problem, snön var ju halvt bortsmält när jag vaknade på morgonen! Eller ja, inte klockan 05 när båda barnen deklarerade morgon, utan vid 07 då jag klev upp. Oh well, ingen snö lika med en mamma på ett lite bättre humör.

Vi bestämde oss för att åka till centrum och testa kinabuffén som finns i den sk food courten :). Faktiskt ganska bra! Inte sämre än en vanlig lunchkinabuffé i stan tycker jag faktiskt, men så är jag heller inte kinkig när det gäller mat. Malte valde bort buffén och beställde sushi istället, det är typ det bästa han vet. Så pass gott att han beställde det till middag också! Då vi kör solo ikväll då J är ute med jobbet så fick han bestämma take away. Vi gick bort till Bonn och köpte med oss till kvällen och när vi ändå satt där och väntade ringde vi farfar Kaj&Maria som var på väg till centrum. Vi köpte med oss moussebakelser hem till dem och fikade sen tills det var dags att åka hem och göra kväll.

20140321-180510.jpg20140321-180526.jpg20140321-180538.jpg20140321-180548.jpg

Så bränner man en dag utan större ansträngning! Perfekt dag faktiskt!

Vi har klämt i oss både middag och fredagens chokladboll, nu väntar jag bara på att få lägga barnen så att jag kan slå på Den store Gatsby på Netflix. Det blir mao en perfekt kväll också. Jag tillbringar den visserligen själv men jag har inga problem med det, då slipper jag ju tjafsa om fjärrkontrollen ;).

20140321-180753.jpg20140321-180803.jpg

Håller ut.

20140319-143511.jpg

20140319-142755.jpg20140319-173710.jpg20140319-173720.jpg

Så här fulsur är jag idag. Vad det beror på? Det där eviga snöandet förstås. Vi är visserligen bara uppe i ett par dagar men eftersom våren verkligen var på gång så hann jag skifta mindset totalt. Om snön ändå hann smälta undan på en eftermiddag, då hade det varit ok och det här hade inte berört mig, men nu är det ju till och med minusgrader! Det utlovas dock upp emot tio plus till helgen, det är det löftet jag lever på just nu. Och resan till Cypern. Sjutton dagar kvar!

20140319-143224.jpg

Cookiebrownie.

Det var nog ett par tre år sedan som jag ramlade över det här receptet på en så kallad cookiebrownie. Det låter ju väldigt väldigt gott, en kombination av brownie och cookie, så självklart bestämde jag mig för att prova. Och så har jag liksom glömt bort det varje gång jag ska baka något eller så har något annat spännande recept kommit mellan. Men nu! Nu har jag testat!

När jag läste igenom receptet tänkte jag att jag nog skulle tycka att den var alldeles för chokladig i min smak men eftersom jag visste att de som skulle äta av dem inte tycker att någonting kan vara för chokladigt så körde jag på. Malte var taggad att hjälpa till. Han har varit med och bakat de senaste gångerna och han är faktiskt rätt duktig i köket. Okej, mjölet yr ju över bänken (jag får bita mig i läppen) men han tycker att det är roligt att vara med och det är ju det viktiga.

Browniesmeten
150 g smör
200 g mörk choklad
4 ägg
2 dl socker
2 dl vetemjöl
1 krm salt

Cookiesmeten
50 g smör
1,5 dl farinsocker
1 ägg
2 dl havregryn
1 dl vetemjöl
0,5 tsk bakpulver
1 tsk vaniljsocker
1 krm salt
75 g grovt hackad mörk choklad
0,5 dl grovt hackade hasselnötter

1. Klä en ugnssform (ca 20 x 30 cm) med bakplåtspapper. Sätt på ugnen på 200 grader.
2. Smält smöret till browniesmeten. Bryt chokladen i mindre bitar och smält den också. Blanda till en jämn smet och låt svalna lite.
3. Vispa upp äggen lätt tillsammans med sockret och rör ner chokladsmeten.
4. Blanda mjöl och salt och rör ner i smeten. Rör till en jämn smet.
5. Fortsätt med cookiesmeten. Smält smöret och rör ner sockret. Tillsätt resten av ingredienserna och rör ihop till en tjock smet.
6. Bred ut browniesmeten i formen och klicka ut cookiesmeten ganska tätt (och tryck ner den lite i smeten).
7. Grädda i nedre delen av ugnen i ca 18 minuter.

Vi lät kakan stå i kylen över natten, den blir tydligen bäst då, och så fikade vi på den idag när farfar Anders och farmor Lillan kom över. De har varit utomlands i några veckor så det var länge sedan Malte fick leka loss med Anders. Farfar Kaj och Maria kom också och det var tur då det visade sig att vi skulle ha värsta chokladbonanzan! Stora chokladbollar, tung chokladtryffeltårta och så browniesarna. Efteråt tyckte jag att det var riktigt bra att jag hade sprungit intervaller på söndagsförmiddagen men jag kan väl inte ens lura mig själv med att säga att jag gick plusminusnoll… 🙂

Om cookiebrowniesarna var goda? Absolut. Förtjänade kanske inte hypen som de fått där jag hittade originalreceptet men goda var de ju! Kommer säkert bakas igen! Fast då kör jag utan choklad i cookiesmeten, tror att det blir mindre tungt av det.


Premiär för majskrok! Han fattade att den skulle in i munnen men sen smetades den mest ut över fleecefilten som höll honom på plats i Antilopen.