Jag hade sagt att jag skulle träna på den här sommaren, inte ta några uppehåll som eventuellt skulle leda till en längre paus som håller i till hösten. Det är annars lätt hänt på sommaren. Man kopplar liksom av lite för mycket. Jag har hållit mig vid planen och tränat. Ibland har jag tvingat mig iväg, bara för att klara mina mål i Training Goal, men allra oftast har jag bara längtat efter att få ta mig ut. Min träning är ju faktiskt i stort sett den enda tid som jag har helt för mig själv, utan några barn som klänger, skriker och är oresonliga (Malte på alla punkter).

Den här veckan trodde jag dock skulle bli en utmaning. En vecka i Stugan, långtifrån Friskis Tyresö, är riktig semester och det är lätt att fastna i fikaträsket. Jag var rädd att jag, så fort min träningsbuddy J skulle åka tillbaka till Stockholm, skulle soffa till mig rejält men så har icke hänt. Jag har lyckats kombinera fikandet med både löppass och styrketräning på gräsmattan. Alltid följt av ett dopp i sjön :). Dunk i ryggen på mig.

På kvällarna har det blivit lite rutin här uppe att Malte och min pappa tar med sig en burk mask och går ner och fiskar på bryggan. Det är Malte som tjatar, trots att han egentligen tycker att fiskarna är lite läskiga. Det är abborre det handlar om, det brukar hålla till en familj runt bryggan. Oftast är de så små att de får åka tillbaka i sjön men ett par har tagits upp för att rensas. Min pappa försöker få med Malte på att ro ut i ekan då det finns större abborrar ute i Ljussjön, men icke! Det tycker den försiktiga femåringen är läskigt. De var ute en sväng tidigare idag, de skulle skoja till det och ro bort till brevlådorna. Malte blev alldeles hispig och skrek åt pappous när han rodde. ”Inte så fort!!” Ni förstår nivån på det hela! 😉

Ljussjön är så vacker om kvällen när solen precis är på väg ner bakom träden och ytan är sådär spegelblank. Om det inte vore för knotten skulle man sitta på bryggan med ett glas vin.

God morgon! Vädret forsätter leverera klarblåa himlar och jag är tacksam. Hellre det än regn så att säga. När det väl flyger förbi något moln sörjer jag inte heller utan är bara glad över att jag då inte behöver hålla Anton i skuggan. Vi har det bra med andra ord.

Det jag allra helst vill just nu är att ligga i en soffa en hel dag och plöja mina böcker men det blir liksom inget med det med två små alerta och kanske något understimulerade barn. Efter att ha hängt här i stugan ända sedan i fredags satte vi oss därför i bilen och åkte till Skogsand för att bada lite. Min pappa jobbar hemifrån om dagarna så det var dessutom läge att lämna honom ostörd ett tag. Stranden i Skogsand var jättefin med både sand och gräsmatta, omklädningsrum och en kiosk som dessvärre bara är öppen på helgen. I Vi slog oss ner på våra filtar och hängde i den stora björkens skugga och iakttog våra filtgrannar i ett par timmar, för helt ärligt, det är ju det man gör när man ligger på stranden. Glor och tjuvlyssnar.

Bra dag idag! Jag klev upp efter lite sovmorgon, trädde på mig skorna och tog mig ut på en runda med J, till Bollnäsvägen och tillbaka, och sen tog vi ett morgondopp i sjön. Det är något speciellt med att svalka sig i en sjö efter ett pass i skogen, helt ny känsla för mig.

Framåt förmiddagen svängde Kaj&Maria förbi här i stugan då de varit i Hudik i några dagar. Även då passade vi på att ta ett dopp. Malte har varit väldigt försiktig med bad i sjön tidigare då han inte bottnar vid bryggan. Igår fick han dock kliva i från grannbryggan där det är lite grundare och efter det har han hela tiden visat på små små framsteg i vattnet. Han har respekt för vattnet vilket jag är tacksam över, men man måste vara lite modig om man vill prova nya saker. Och så får man ta allt lite i taget. Igår vägrade han plaska från den ena bryggan till den andra med badringen om midjan. Idag simmade han fram och tillbaka tre gånger, mycket för att han ville visa Kaj&Maria hur cool han var. Att se honom vara sjukt nöjd med sin egen prestation är otroligt tillfredsställande som förälder :).

Jag har förstått att det har varit ett riktigt dunderoväder i Stockholm under eftermiddagen. Här fick vi tjugo droppar sen blev det fint igen. Nu kör vi några dagar utan J här i skogen, förhoppningsvis utan regn. Om dagarna kommer dessutom min pappa jobba vilket innebär att jag och min mamma får aktivera barn i Hälsingland. Våra egna alltså!

Vi har varit sådana där klassiska (tråkiga) föräldrar som man själv är uppväxt med. Sådana där som säger att nej teven ska vara avstängd, ut med dig och lek nu när det är sådant fint väder. När de där dropparna kom såg Malte därför sin chans och sprang direkt och hämtade iPaden och satte sig med Barnkanalenappen. Han blev nästan lite sorgsen när regnet aldrig drog igång på allvar, det hade ju varit så mysigt att sitta där ute i smattrandet. Stackars barn :).

Jag vet inte hur det är med era femåringar men Malte älskar att rita och kan verkligen sitta i timmar och göra det. Timmar, jag skojar inte! Det kanske inte händer varje gång med nån timme varje eftermiddag sitter han definitivt efter förskolan. Nu under semestern har det blivit mer än någonsin, så pass att vi på köksbordet har teckningar från ett helt ritblock liggandes. På fram- och baksida. Jag är väldigt tacksam för hans ritintresse för det betyder att han har ett sätt att sätta sig och ta det lite lugnt en stund. Malte har ganska mycket spring i benen, även om det har börjat lugna ner sig lite grand, så allt som kan få honom att sitta mer än en halvtimme är välkommet. Imorse valde han bort Sommarlov på Barnkanalen och satte sig istället och ritade, skönt för en mamma som vill dricka kaffe i ro.

Favoriten hos både honom och mig är de vattenlösliga tuschpennorna som finns på Clas Olsson och som jag nu också har upptäckt finns i Tyresö centrum. Mycket bra! För det har ju hänt att pennorna liksom har flugit förbi papprets kant. Ibland bara på köksbordet men några gånger också på helt andra stället. Som på hela sänggaveln till exempel. Då gick det bort med en blöt trasa. Det gick lätt att torka bort, trots de ilskna ryckiga rörelserna när jag gjorde det! 🙂 Åh vad jag var arg!

Idag fick vi en kort paus från den gassande solen, himlen bjöd istället på en kort skur. I övrigt har det varit sol och värme så som vi nästan har börjat vänja oss vid vid det här laget. Jag skulle kunna vänja mig.

Inte mindre än två dopp har jag hunnit med idag! Det sista vid tio på kvällen efter att jag och J sprungit de sex kilometrarna fram och tillbaka till Bollnäsvägen. Det var faktiskt en ganska behaglig tur men så sprang vi också lite saktare den här gången. Förra gången vi körde den här rundan ville jag dö vid målgång. Ikväll kändes det bara väldigt bra i kroppen och jag kände inget behov av att behöva slänga mig ner på marken och tuppa av :). Kanske var det kvällsdoppet som hägrade.

Det blir fler bad i sjön de närmsta dagarna. Jag och barnen stannar nämligen kvar här till nästa helg då J kommer tillbaka och hämtar oss. Vi har alltså riktig semester framför oss!

Varför sitta och trycka hemma hela morgonen när man kan åka till stranden? Det tycker iaf Malte och jag kan väl hålla med så vi drog iväg ganska tidigt. Först i Rakstabadet! Jag tycker att det är skönt äta tidig lunch hemma och åka och bada efteråt men en fördel med att åka tidigare är att man då kan passa på att sola när Anton sover sin förmiddagsvila. Han bjöd tyvärr bara på en kortis idag men jag hann ändå bada (jag var först i, kors i taket!) och sola.

Malte roade sig med att leka med två barn från förskolan. Själv satt jag och tjuvlyssnade på vad alla andra småbarnsföräldrar hade att berätta för varandra. Sånt är ju jäkligt kul!

Tanken från allra allra första början var att vi denna onsdag skulle åka till Gröna Lund. När det sen visade sig att det skulle vara så här varmt som det är så bestämde vi oss för att hänga på en strand istället. Klokt beslut. Men så ändrade vi oss även på den punkten. Det var så himla varmt att vi bestämde oss för att det inte skulle vara optimalt för Anton att vara ute i värmen en hel dag så vi stannade hemma. Minsann. Det hade man ju inte kunnat tro i mars när vi gick och väntade på vår och värme att när väl värmen skulle komma så skulle vi (frivilligt) hoppa över strandhäng…

En plaskpool i skuggan fick funka för idag och jag måste medge att det nog ändå var ett bra beslut. Jag själv blev så illamående av värmen att jag fick lägga mig i soffan och pusta ut en stund. Imorgon har vi tänkt ta oss till en strand men då tar vi Raksta där vi kan sitta i skuggan. Jag är brun så det räcker, jag kan faktiskt inte klaga med tanke på mina förutsättningar den här sommaren :).

Vi har galet mycket jordgubbar i år! Det är så himla mysigt att gå ut och bara goffa i sig när man har lust.

Vår potatis är fortfarande inte riktigt klar, de är lite pyttiga, men jag struntade i det och drog upp ett par plantor till kvällens fisk-i-folie-på-grillen. Förra året fick vi så himla mycket och stora potatisar att vi till slut tröttnade på att äta det. I år får vi se om de blir så stora som sist, det känns inte riktigt som så.

Redan förra sommaren pratade vi om att vi skulle åka till Astrid Lindgrens värld i Småland men det blev aldrig av. Kanske berodde det på att jag var höggravid. Hur som helst så var det verkligen perfekt tajming att göra det just i år. Malte har väldigt bra koll på Astrid Lindgrens sagor och karaktärer och Anton är precis i en sån ålder då han är stor nog att finna underhållning i att titta på andra, samtidigt som han fortfarande är så liten att han kan sitta i vagnen timme efter timme. Hade han varit några månader äldre och kunde gå, ja då hade besöket kanske inte varit lika härligt… 🙂

Jag var på ALV som liten, jag tror att jag var sex år gammal, och jag har tyvärr inga levande minnen därifrån. Jag minns att jag tyckte att det var kul men vad som egentligen var så kul kommer jag inte ihåg. Det ska bli intressant att se framöver om Malte kommer minnas dessa två dagar när han blir större. Just nu har jag så svårt att se att han skulle glömma med tanke på hur himla kul han har haft, men det är klart, han är ju trots allt bara fem.

I väntan på att Pippi Långstrump ska dyka upp på Villa Villekulla.

Pippis pappa, som för övrigt inte längre är negerkung utan söderhavskung (bra där!) kom i världens häftigaste sjörövarskepp. Malte var mäkta imponerad.

På ALVs hemsida rekommenderas att man ska ta sig tiden att vara där i två dagar. Vi köpte tvådagarspass och det var precis lagom. På en dag hade vi aldrig hunnit med allt vi ville se, det hade varit alldeles för stressigt. Med två dagar så hinner man med att ta allt i skön takt och så hinner man återvända till favoriterna. Jag hade inte trott att Malte skulle vara så intresserad av att titta på alla teatersnuttar men det var han. Därför såg vi till att dels se alla tre ”huvudnummer” som bjuds (Pippi går på cirkus, Emil och soppskålen och Ronja och Birk – sista vildskriket) och dels alltid komma till alla hus lagom till att karaktärerna enligt schema skulle vistas där. Då drog de nämligen till med teatersnuttar, som t ex när Madicken hoppade från taket med ett paraply ovan.

Emil är den som drar mest publik om man ska gå på sittplatskapacitet. Pippi kommer tvåa. Här är det fullsmockat lagom till ” Emil och soppskålen”. Den missade jag tyvärr då jag fick passa en sovande Anton uppe i eklunden. Helt ok med lite skugga iofs men jag hade gärna velat se teatern som enligt både Malte och J var väldigt bra.

Mattisborgen bjöd på den sista föreställningen för oss på Dag2. Den här gången fick J hålla sig undan. Anton var visserligen vaken men solen gassade över publiken så han fick hoppa över. Mattisborgen har i mitt tycke de coolaste och mest genomarbetade miljöerna. Till skillnad från alla andra hus, som är ganska små, är detta stort stort med flera våningar både ovan och under mark.

Malte hade hårdstuderat kartan redan i våras när den kom som reklam i brevlådan. Han fick själv bestämma i viken ordning och när vi skulle titta på alla sagohus och vad som skulle hoppas över. Kajsa Kavat till exempel, henne struntade vi i :).

Nöjd gladskit med hamsterkinder i vagnen. Jäklar vad han fick sitta där mycket men han var nöjd ändå tack och lov. Korgen under var fullpackad med diverse så det var lite skönt att ha med ett barn i  vagn. Har man äldre barn som inte åker vagn kan man hyra en skrinda för tjugo kronor. Mycket behändigt. Jag såg allt möjligt i de där skrindorna, allt ifrån en hög ryggsäckar, till en bäddad med kudde och täcke. Många (rutinerade gissar jag) hade kylväskor i sina skrindor. Smart!

Vi åkte till ALV direkt efter frukosten på morgonen och var framme lagom till lunch. Det visade sig att vi inte skulle vara ensamma om att vara hungriga vid tolv… doh! Det var mao i stort sett fullt på alla lunchställen, långa köer var devisen. Visa av erfarenheten från Dag1 så svängde vi förbi Kvantum innan öppning Dag2 och köpte med oss lunch att äta på en picnicfilt lite senare. Det var smidigast så, att bara sätta oss ner att äta när vi kände att vi hade lust, utan att behöva anpassa oss efter andras matklockor.

Nils Karlsson Pyssling spelas upp av duktiga skådespelare. Det var genomgående för hela Astrid Lindgrens värld. Alla karaktärer var duktiga på scenen men också duktiga på att småprata med alla barnen efteråt. De höll sig alltid ”in character” så om man stötte på någon Astridfigur någon annanstans på området så kunde man lita på att det inte var en ”skådis på rast”.

Malte provar på livet som pyssling.

En något suddig Karlsson på taket. Detta är en karaktär jag i vanliga fall tycker väldigt illa om men här kunde jag inte låta bli att älska. Den här skådespelaren var som klippt och skuren för sin roll och gjorde den oerhört bra!

Vi kommer definitivt åka tillbaka till Astrid Lindgrens värld, om inte annat när är Anton är lite större och kan tycka att det här är roligt. Då har det gått några år så kommer nog Malte också kunna uppskatta nya saker som han inte lade märke till nu. Jag ser redan fram emot det, det här var två helt grymma dagar som jag helt klart vill göra om!

Den här bilden får illustrera vår fantastiska första dag av två på Astrid Lindgrens värld här i Vimmerby. Efter en tre timmar lång bilresa imorse så tyckte Malte att det helt klart var värt det, han njöt i fulla drag, tex här på bilden, när vi satt framför Villa Villekulla och tittade på ett kortare teateravsnitt med Pippi. Det här är helt klart en av de bästa dagarna i Maltes liv, det tror jag verkligen. Även vi föräldrar har haft det kul, det här är ett ställe alla föräldrar, om möjligt, borde försöka åka till med sina barn.

Vi var kvar nästan till stängning, sen checkade vi in på vårt hotell och tog oss sen till närmsta pizzeria för middag. Vi avslutade dagen med en knapp timme på den lilla vattenparken som finns här på det campingområde som hotellet ligger. Bra avslut och nu bara väntar vi på att båda barnen ska däcka i sina sängar. Vi vuxna följer efter kort efteråt.