Jag är trött och borde gå och lägga mig men först vill jag dela med mig av tre blogginlägg som är mer än värda att lägga några minuter på. Hade jag varit piggare hade jag kanske orkat skriva en välformulerad text om mina tankar kring det här men jag låter bli av två anledningar. 1. Jag är astrött. 2. De här tre tjejerna gör det så fantastiskt bra och säger ju allt som egentligen behöver sägas i frågan.

Vi ser ofta ner på exempelvis den muslimska världen och pekar på hur de förtrycker kvinnor (snacka om att dra oerhörda mängder människor över samma kam men det är en annan fråga) men hur jäkla förtryckta är inte vi kvinnor i västvärlden då? Vi stoltserar med att vi arbetar, vi äger kanske en fastighet och vi bestämmer över våra egna liv. Och det mina vänner är ju den största lögnen av dem alla. Vi är fortfarande underordnade de normer som gäller här i vårt älskade Sverige och här är det så att vi gärna omger oss med halvnakna kvinnor på reklampelarna men vi vill inte se kvinnor dra fram ett bröst och mats sina barn. Det är ju äckligt och borde åtminstone skötas snyggt.

Ok, det blev uppenbarligen några rader om det här iaf men läs ändå de här tre inläggen och begrunda en aning. Samhället är fan inte riktigt friskt.

Sanna Bråding är klok som en bok.

Zara Larsson likaså.

Och slutligen fantastiska Lady Dahmer som inte faller alla i smaken men som åtminstone jag håller väldigt högt.

Efter min storhandling höll jag på att tuppa av av utmattning så jag fick sätta mig med en McDonaldskaffe för att återhämta mig. Det var skönt att vara ifred i ett par timmar men att gå runt på Maxi i Haninge en lördag är inte någon walk in the park, det är hårt jobb! Trots att jag shoppat på mig åtta kassar mat så missade jag självklart att köpa allt. Sjävklart fick jag även stanna till på Coopen i Strand för att komplettera till middagen. Självklart.

Nöjd med min inköp är jag iaf. Malte har ju de senaste fredagarna velat att vi ska baka muffins så för att göra det hela ännu roligare så har jag nu köpt på mig lite fina formar och lite komplettering på strösselfronten. Nu kommer han verkligen inte vilja baka något annat än muffins.

Ica har mycket fina bakgrejer just nu. De här formarna i lite hårdare papper gillade jag extra mycket.
Kvällens middag: nachotallrik. Det gick inte att avrunda dagen på mer Svenssonmanér än så här tror jag.

Jag fick visserligen sovmorgon, men det hjälper liksom inte hela vägen. Tålamodet hinner inte fyllas på på 90 minuter… Och är det något Malte vet hur man gör så är det att trycka på mina knappar på morgonen. Jag blir tokig när han inte sitter still vid frukostbordet utan hoppar upp och ska göra något eller liksom glider ner på golvet och börjar pilla med något där, utan att han själv märker att han gör det. Han bara kan inte sitta still och just nu är jag i en period där jag är överkänslig mot det. Jag går upp i spinn direkt! Ein bißchen för lång föräldraledighet månne? Och mellan tjatet på Malte så får jag springa och stoppa ettåringen från att sprätta med jord från oliven.

Oj oj oj, jag hör ju hur det låter. Stackars föräldraledig mamma som får vara med sina barn typ hela tiden medan människor typ dör en smärtsam död i Liberia. Typ. Jag vet, men ibland måste man få klaga lite. Jag lägger till en grej på listan: jag vill klaga på att jag sa att det var ok för J att köra spinning mellan 9 och 12 idag. Det känns surt. Men det är bara för att jag är avundsjuk. Det är Träningens dag och det erbjuds massor av halvtimmespass back to back hela förmiddagen. Men jag ska ju kurera den här jäkla förkylningen…

När J kommer hem ska jag åka till Maxi och storhandla. Själv. Jag längtar asmycket. The sorry life I lead.

Det här är jag denna morgon. Sjuk. Förkyld, snorig och jävlig. Febern ser ut att vara överspelad men huvudvärken är ny. I flera dagar har jag gått så här så rimligtvis borde jag ha nått kulmen. Att vi fick vår dispensansökan beviljad och Malte således var på förskolan igår var väldigt bra tajmat. Jag hade aldrig orkat hitta på något skoj med honom då utan han hade isf parkerats framför Barnkanalen. Idag känner jag mig lite bättre så vi ska iaf dra oss iväg till centrum för att låna böcker på biblioteket och köpa veckans fredagskyckling. Och så ska jag köpa nässpray! 🙂

Jag är lite småstressad över att jag halkar efter i mitt kvantitativa träningsmål på 90 pass till årsskiftet, det får jag ju ta igen när jag är frisk. Samtidigt är det helt galet hur mycket tid jag har haft över när jag inte har tränat de här dagarna. Missförstå mig inte, jag älskar ju min träning men den stjäl helt klart en hel del tid och den innebär också en del stress då det ska passas tider till pass och det ska skyndas hem så att J också ska hinna träna osv. Men det är ju så skönt att komma hemifrån! 🙂

Någon gång där innan vi åkte till Rhodos kände jag och Sofia att vi behövde något trevligt att så fram emot. Något som var barnfritt. Något som inte var ett projekt. Det enda som matchade alla våra önskemål för det var en liten dygnskryssning på Östersjön. Jag ska inte ljuga, jag har ett antal fördomar om de där fartygen som åker fram och tillbaka, men det kändes ok att åka då Sofia bokade in oss på den färjan som verkade vara lugnast vad gäller spyor i heltäckningsmattan. Vi köpte ett litet paket med en schysst hytt högt upp, champagnefrukost i den lite mindre restaurangen och med entré till spat och så hoppades vi på det bästa. Vi blev inte besvikna!

Redan klockan 06 på morgonen smög jag ut ur huset för att ha gott om tid på mig till avgång vid halv åtta. När vi klivit på Viking Grace var vi vrålhungriga men vi fick vänta någon timme. En bra frukost måste jag säga, med allt det där som man vill ha på morgonen om man, som jag, ska svulla. Lite besviken blev jag på äggröran men plättarna var goda! Jag avrundade min frukost med minidonuts och hoppade över princess- och budapeststubbarna. Härligt att det fanns serverat ändå!

Efter frukosten gjorde vi det enda rätta. Vi rekade tax free-shoppen, sen gick vi tillbaka till Oscar och drack vin. Och så fortsatte det kan man väl säga. Vi drack vin, fikade lite tiramisu, drack vin, badade i jacuzzin, drack champagne. Allt medan vi njöt av att våra små söta hjärtegryn inte var med oss :).

Efter badet gick vi tillbaka till hytten för att göra iordning oss för kvällen. Småtörstiga och småhungriga gav vi oss ut och insåg att vi inte är rutinerade finlandsfärjeresenärer. Allt har tydligen stängt när färjan ligger inne i Åbo. Vi hade mao en massa dötid över vilket tillbringades tillbaka på hytten framför TV3. Ute i loungerna ville vi inte sitta för där städades det för fullt! Klockan 21 finsk tid öppnade äntligen middagsbuffén och dåvarande vi mer än redo att stoppa i oss mat. I bufférestaurangen var det lite stimmigare såklart, och med gott om skrikiga barn förstås, men maten var vi väldigt nöjda med. Buffén var inte så stor så all mat var väl tillagad. Väldigt god faktiskt, över förväntan! Och så fick vi ju dricka kranvin, sånt är ju kul! 🙂

Framåt elva var vi nästa sist kvar i restaurangen och vid det laget var jag jättetrött efter att ha varit vaken för länge. Sofia tyckte dock inte att vi skulle nöja oss utan självklart skulle vi gå bort till ”nattklubben” och titta på finska pensionärer dansa friskt till dansbandet. Det var nån finsk sångare som nog är lite småkänd i sitt hemland och han sjöng lite dansbandssånger så att tanterna och gubbarna fick svänga sina lurviga. Det var faktiskt jättetrevligt att sitta och glo på, för vissa par var så himla söta. Jag tvivlar på att jag och J kommer gå ut och dansa till typ Arvingarna på finlandsfärja när vi är sjuttio år men jag hoppas att vi hittar på roliga saker att göra tillsammans även då. Jag vill också vara lika glad som de här gamla paren!

Framåt ett gav jag upp för tröttheten och drog med mig Sofia tillbaka till hytten där vi gick och lade oss. Jag var sjukt trött och det tog nog inte många minuter innan jag somnade på kudden. Vi skulle gå upp tidigt, 06.30 skulle vi vara tillbaka i Stockholm. 05.30 väckte min mobil mig, då hade Sofia legat vaken en stund. Någon kvart innan hade tydligen TV:n satts igång för att väcka oss. Strax efter att jag vaknat ljöd en röst i rummets högtalare (man vill ju inte väcka alla som ska sova vidare för att åka tillbaka till Åbo) att det nu var en timme till avstigning. Några minuter senare upprepades meddelandet och efter ytterligare en stund knackades det på hyttdörren och den låstes upp. We got the message, det var dags att kliva upp! Frukostbuffén skippade vi och nöjde oss med en kopp kaffe innan vi gav oss ut i mörkret. Det är verkligen svart halv sju på morgonen. I Slussen skildes vi åt, Sofia åkte till jobbet och jag åkte hem för att mötas av en familj som var redo att gå till förskolan. Vardag! Fasen vad härligt att få ta en liten paus från den. Det kommer vi garanterat gör igen. Vem vet, nästa gång kanske vi kan ta med våra makar!?

Här ligger vi i mörkret under avslappningen efter Familjejympan. Det är en himla bra början på söndagen eftersom den lätt blir en slappardag hemma. Då får Malte ett litet pass på förmiddagen, sen ska jag givetvis tillbaka igen i eftermiddag för lite Skivstång Intervall.

Första gången vi var på Familjejympan tror jag att Malte var typ knappt tre. Det gick inget vidare, han ville bara vara uppe i famnen och de första tillfällena bröt vi efter halva tiden. Idag var nog första gången som han faktiskt körde hela vägen, utan pauser, och med fullt (typ) fokus på ledaren. Kul att se! En annan rolig sak att se är alla motionärer som jag i vanliga fall går på ex skivstång med och som dyker upp med sina barn och i några fall sina barnbarn. Det vill jag också göra om jag någon gång blir farmor, det verkar ju jättemysigt. Och så går man och fikar bakelse på kondis efteråt :).

Här sitter vi på Clara & Co i Strand och har det lite trevligt tillsammans. Medan J började sin dag på en spinncykel så passade vi på att ta oss ut i höstsolen. Lördagsgodiset skulle ju inhandlas så en promenad bort till Coopen för att fixa det kombinerades med lite fika medan Anton sov utanför. När vi fikar där spelar vi alltid ”Tre i rad” (vår variant är att man får fortsätta flytta sina pjäser när de tre är utlagda på planen, annars tar det ju slut så fort) och det är nästan pinsamt men Malte vinner nästan alltid över mig. Han har sina strategiska drag som han alltid kör så att jag inte har en chans. Idag spelade vi så många gånger att jag till slut fick påminna honom om att äta upp kakan, annars hade den fått stå orörd.

På vägen tillbaka ville vi inte riktigt gå hem ännu eftersom vädret var så härligt så vi tog promenaden förbi Kaj&Maria som jobbade ute i trädgården. Det har varit även vår plan för den här helgen, att stänga för vintern, så nu har J plockat undan altanmöbler, klippt gräsmattan en sista gång osv. Nu är vi redo skulle man kunna säga. Men jag tackar inte nej till några fler sådana här dagar innan vinterrusket slår till ordentligt, idag var det verkligen fantastiskt härligt ute. Jag slog till med att fira dagen genom att laga vuxenmat. Sån där som får stå och puttra i flera timmar. Jag är ju inget matlagningsfan men ibland kan jag överraska! Och den här höstgrytan var väldigt god.