Dag 23 – En tur till Rhodos stad.

Vallgravspromenad.

Jag har varit i Rhodos Stad tre gånger tidigare. Första gången var när vi flyttade till Cypern och bilade oss genom Europa och åkte färjan från Aten till Limassol. Den stannade då på Rhodos och vi fick några timmar på oss att strosa runt. Då var jag åtta år. Minns inte mycket alltså. Andra gången var när vi tog färjan tillbaka, och sen bilade upp till Sverige igen för att sälja vår mörkblå Volvo 740 som hade ratten på ”fel” sida. Det var året efter. Minns inte mycket från den utflykten heller. Tredje gången var typ för tolv tretton år sedan tror jag, då åkte jag på en en veckas semester med en kompis. Vi låg på stranden eller sov på hotellrummet mest hela dagarna, men en dag hade jag bränt mig så vi tog en paus från solen, tog på t-shirten, och tog en tur i Gamla stan. Allt efter tips från Carro som under de här åren gjorde säsong efter säsong på bargatan. Jag var trött och bakis så jag minns inte så mycket från det här besöket heller. 

Vi spolar fram till sommaren 2016. Jag gjorde ett fjärde besök i den vackra delen av Rhodos stad och kanske kanske tar jag några minnen med mig den här gången! 🙂 Barnen blev först besvikna när de förstod att de inte skulle få gå och bada direkt efter frukosten, men det gick över tack och lov. Anton blev eld och lågor över det faktum att han skulle få åka taxi till Rhodos. Att det betyder att man åker en vanlig bil hade han ingen aning om utan trodde att han skulle få vara med om någon väldigt speciellt. Vi gick ner till vändplanen här på Sunwing och där stod ett par bilar på rad och väntade på körning så det var bara att åka. Inte ens tio minuter tror jag att det tog in till taxistoppet utanför en av entréerna till Gamla stan. 

The Street of the Knights

Vi tog oss igenom de turistiga kvarteren med smyckesförsäljning osv ganska fort, de har kanske sin charm också men jag ville förbi och vidare till de vackra byggnaderna, muren och vallgraven. Barnen var riktiga troopers som orkade gå omkring så länge som de gjorde, 44 grader visade termometern när vi väl kom tillbaka till Kallithea och jag tippar på att det var hetare i stan. 

J hade läst på lite inför vårt besök så han gav mig lite bakgrundsfakta till staden, riddarna osv men jag önskar att jag hade läst på själv inför besöket. Det hade ju givit mig mer. Trots mina kunskapsluckor njöt jag ändå av vår promenad runt i gränderna, och njöt ännu mer av lunchen i skuggan när vi kände oss hungriga. Malte åt sin första club sandwich och är numera frälst och med i vår club sandwich-klubb.Bara Anton kvar 🙂

Dag 22 – Vi tog oss ner till stranden.

Efter att vi hade varit här i Kallithea förrförra året fick vi lite gliringar gällande det faktum att vi aldrig ens lämnade resorten. Och det är sant, vi gjorde inte det ens en enda gång, vi hade ingen lust alls. Allt vi ville ha just den veckan fanns precis där vi var, innanför Sunwings trygga staket 😉 I år här vi här i två veckor så då känns det som att vi har gott om tid att ta tillvara på allt det där bekväma som finns här och ge oss ut på små äventyr. Och ja, i det här fallet så kallar vi strandbesöket precis nedanför hotellet för ett litet äventyr. Inget av barnen, inte heller J, var speciellt intresserad av att bada i havet utan jag fick faktiskt truga lite men till slut fick jag med dem. Nu ska vi ut utanför resorten, så att vi kan säga att vi har varit utanför resorten. Det visade sig att åtminstone halva stranden, där vi höll till, tillhörde resorten med tillhörande Sunwingpersonal, Sunwingkiosk och wi-fi. Oh well, jag gjorde i alla fall ett försök att ta mig utanför resorten. 🙂

Det visade sig att den här familjen, ja jag är inkluderad i den lilla kategorin personer, inte alls gillar strandhäng när det finns ett väldigt bekvämt poolområde nästgårds. Sanden var sådär stekhet ni vet, att man måste skutthoppa (graciöst, alltid graciöst) mellan vattnet och solsängen så att man inte bränner fötterna av sig. Och så var sanden egentligen inte sand utan småsten, så vi kunde inte bygga nåt sandslott. Och så blev det djupt väldigt fort så Anton kunde inte bada själv utan höll sig i min famn. Och så blev man ju sandig dårå, och det kom ju upp i solsängarna. Usch. Ja ni hör ju, vi ska ju hänga vid poolen.

Men till strandens försvar ska jag säga att J och Malte snorklade och hade ganska kul. Och Malte samlade på sig en hel hink full med fina stenar. Och det fanns en schysst vagn som serverade väldigt god souvlaki i (fast här i Grekland serveras den ju på?!?!) pitabröd. Men Anton avskydde hela besöket och ville hellre ligga i solsängen och ”mysa”. Snacka om fart det blev på barnen när vi nån gång efter lunch föreslog att vi skulle gå upp till poolen igen. Då gick det undan! 

Vi har haft 40 grader här idag, då ska man inte ge sig ut på såna där äventyr utan hålla sig till det man vet att man gillar. Poolhäng. Ni ser ju vilken lycka! 😉

Dag 20 – Första poolhänget.

Det var ju inte så länge sedan vi var här på Kallithea (om det kan man läsa HÄR) men jag kan redan nu konstatera att det är en helt annan resa den här gången. Då, i september 2014, åkte vi i slutet av säsongen och halva resorten var abonnerad av Husqvarna som hade konferens. Det var mao väldigt lugnt. Jag skulle inte påstå att det är hysteriskt nu men visst är det skillnad. Då följde vi också schemat slaviskt, och rände mellan pooler, MiniLand och olika aktiviteter. Malte var fem år, Anton var ett och inte någon vidare leksällskap. Annat är det nu, de sitter ihop vid höften skulle man kunna säga. Att passa några tider har vi inte behövt göra, inte idag iaf. På eftermiddagen avslutade vi vår baddag med After beach (en sångstund helt enkelt) men det är nog det enda. Självklart har vi hunnit med lite MiniDisco också, men till vårt ”försvar” missade vi början då vi satt och åt middag. 2014 anpassade vi vår middagstid efter showtiderna 🙂

Idag har vi bara hängt vid poolerna, minus ett par timmar efter lunch då Anton sov och vi andra passade på att ta igen oss på altanen. Anton slutade använda vagn för över ett halvår sedan, kan till och med vara mer. Han bara tokvägrar att sitta i den. Trots det valde vi att hyra en vagn här på Sunwing, för att kunna ha en Plan B och deg blir sent på kvällarna. Somnar han i famnen kan man ju lägga över honom i vagnen så slipper man bära. Jag blev mäkta förvånad över att Anton idag, på helt eget bevåg, bad om att få lägga sig i vagnen för att sova efter lunchen. Jag kunde knappt tro det själv. Hur smutt som helst! Och det här med att han fortfarande sover en sväng om dagarna. Helt outstanding om jag får säga det själv. Pocketbok fram!

Och. On en helt other note. Idag är det exakt åtta år sedan jag skrev mitt första blogginlägg. Ville bara nämna det. 2008 är ju ganska länge sedan! Pre-Malte. Pre-Anton. Pre-Tyresö. Pre en hel massa grejer faktiskt! 

Dag 19 – Framme på Rhodos!

Framme! Åh det var en tidig morgon kan jag lova, redan vid 04 ringde klockan, men den där aptiten jag inte trodde skulle infinna sig under hotellfrukosten dök oväntat upp så jag var inte ledsen över förlorad sömn. Hotellfrukost – ja tack – alltid! 🙂 Jag hade trott att det skulle bli svårt att få liv i barnen så tidigt men även där hade jag fel, de nästan studsade upp ur sängarna. Och det där med förlorad sömn var ju inte helt fel för efter högst en kvart uppe i luften somnade Anton och vaknade halvvägs genom resan. Smidigt!

Runt halvtvåtiden, tror jag att det var, rullade vi in på Sunwing Kallitheas vändplan och så fort vi kunde tog vi oss till närmsta pool. Anton visade sig ganska fort vara helt omedveten om att man kan dö av att vara typ 92 cm lång och icke simkunnig, men med simpuffarna på känns det lite bättre för föräldrarna. Nu kanske vi ändå har en chans att hålla honom vid liv. 🙂

Eftersom det blev en tidig morgon blir det också en tidig kväll för oss denna första dag. Vi har ätit middag här på området, på Kostas, och promenerat bort till närmsta supermarket för inhandling av vatten och frukost till imorgon. Mer än så här orkar vi inte med idag så tack och gonatt då!


Dag 18 – Mot flygplatsen.

Nu är det äntligen dags! Äntligen får även vi åka till sol, bad och gassande värme! Flyget går tidigt imorgon bitti så ikväll har vi checkat in på Quality Hotel på Arlanda för att slippa åka så tidigt ifrån Tyresö på morgonen. Istället kunde vi ta det lugnt idag, J och Malte åkte till frisören och snyggade till sig, och sen packade vi det sista i lugn och ro innan vi begav oss in till stan. Jag tömde jobbets postbox, sen åt vi glass och promenerade runt kring Östermalmstorg och plockade Pokéstops. I varannan port kunde man ju plocka bollar! Jag trodde att det var en del av spelet liksom, att man måste tänka på att inte slösa sina bollar på varenda Pidgey eller Drowzee man ser, för man vet ju aldrig när man kan fylla på. Så är det i Tyresö iaf 🙂

Efter lite halvtrist middag här på Arlanda har vi nu bäddat ner oss i våra sängar med förhoppningen att de här överpeppade barnen somnar nån slags vettig tid. Imorgon vaknar vi tidigt tidigt och går ner och lämnar in väskorna innan vi går tillbaka och äter hotellfrukost. Hur sugen man nu är på den klockan fem på morgonen…

Dag 17 – Talludden FTW.

Det är ganska lyxigt egentligen. Att ha så nära till en så fin strand. Nu när en grusstig dessutom är anlagd ner till stranden så finns inga ursäkter att inte bada där oftare. När vi vaknade imorse pekade vädret med hela handen på strandhäng så jag föreslog att vi skulle ta en liten tur ut till Sandholmarna för att kolla in det, men Malte var inte intresserad. Jag tror att han är lite mätt på utflykter för han ville hellre hänga hemma. Tills Malin undrade om vi ville hänga med på lite bad på Talludden, då blev det fart minsann! Och faktiskt, varför göra det knöligt för sig? Ibland räcker det så himla bra att ta det som är närmast och enklast, speciellt om man har en toppfin strand precis runt hörnet! 

Utsikt över badande barn, badande andfamilj och Älgö! 

Sociala medier skvallrar om rejält regn i stan, men översvämmade tunnelbaneuppgångar osv. Här ute hade vi strålande sol även om vi kunde se de stora molnen passera där borta, och höra mullret av åska på avstånd. Inget sånt över Tyresö iaf så vi hängde nere på stranden i ett bra antal timmar innan vi kände oss nöjda och promenerade hem igen. Väl hemma vände vi nästan i dörren, vi hade ärenden i centrum att uträtta. Nu tror jag att vi har prickat av allt vi behöver så imorgon kan vi inleda vår utflykt till (annat) sol och bad!

Dag 15 – Besök på JärvZoo.

Det är Dag 16 idag och vi har precis kommit hem till Tyresö efter några dagar uppe i Stugan. Det är så skönt att hänga där uppe och det är alltid extra kul när Vickan&Henke är där samtidigt. Kul när vi är många! 

Igår var det dock Dag 15 och dags för vårt besök på JärvZoo. Barnen slog för första gången till på en ordentlig sovmorgon och vaknade inte förrän kvart över åtta, så vår morgon blev lite senare än vanligt. Våra barn vaknar ju vanligtvis senast 06… Så himla skönt att få sova ut lite halvt, innan vi alla packade ihop oss och åkte. Vickan&Henke åkte hem till Stockholm och vi andra åkte till Järvsö och djurparken JärvZoo.

Jag ska erkänna att jag egentligen tycker att det är roligare att titta på lite mer exotiska djur men jag såg detta lite som ett kulturellt besök, jag menar – när kommer jag någonsin åka så långt norrut att jag får se en ren?! Jag håller mig ju helst där det är asfalterat så att säga 🙂 Och lite koll ska man väl ha på den svenska faunan så det här var ett nyttigt besök för mig!

Vi antog att Anton inte skulle orka gå så vi hyrde en skrinda att dra runt på. Den var tung även tom, men den var värd att släpa på då båda barnen tillslut ville sätta sig i den. 3 km runt tror jag att jag läste att rundan är, men det känns som längre eftersom man går långsamt och tittar. Dessutom ligger ju hela parken i en bergssluttning så det går uppför och nerför, jobbigt för en trött Anton.

 

Det första djuret vi möttes av var vargen men det var först efter vår pannkakslunch uppe på toppen som huvudnumret dök upp – björnarna. De är ju väldigt läckra och vi hade sån tur att de höll till nära spången så att vi kunde ta oss en rejäl titt. Mäktiga djur som ju ständigt känns väldigt närvarande uppe i Stugan. Är jag där tidigt på våren vågar jag inte riktigt ta mig ut på en löptur på egen hand då jag inbillar att jag ska korsa en björnmammas väg…

 


Det är svårt att fota djur i ett stort hägn med en iPhone så jag kan inte bjuda på fler bilder än så här. En trevlig dag var det iaf, och när vi väl var tillbaka i Stugan så kände vi oss helt slut. Hemresan tog kanske onödigt lång tid då vi stannade till i varenda håla för att leta Pokéstops, men vad gör man inte när man är desperat och bollförrådet börjar sina… 😉

Dag 14 – Misslyckat projekt och vattenkrig.

Ja det där projektet jag drog igång, det föll  pladask tyvärr. Jag hade nån tanke att man skulle fixa en väg ner i vattnet direkt från land, istället för att man som idag måste klättra ner för stegen, alternativt gå ner för en trappa. Även där det är som grundast, vid trappan, bottnar inte Malte så jag tänkte att det här projektet skulle lösa det. Dessvärre kunde jag inte annat än bekräfta min pappas misstankar att  där land slutar och vatten tar vid är det för djupt. Vattnet når Anton till armhålorna och det är fullt med sten som man helst inte vill kliva ner på. Inte riktigt vad jag hade tänkt mig alltså när jag röjde undan allt ris, men tanken var ju god! 🙂


Medan min mamma ägnade sig åt att kitta fönster lade jag min tid på att sova (den här allergin/förkylningen är fortfarande inte över) och Malte fick hänga med fiskarna Vickan&Henke ut på sjön för en tur i ekan. Malte har varit lite skraj de senaste två åren och har inte vågat följa med ut då han tyckt att det är för vingligt men nu verkar han ha lämnat det bakom sig för idag var de ute länge länge och han njöt av varje sekund! 

Vi avrundade dagen med en skål med jordgubbar, grädde, glass, maränger och chokladsås (gaaanska gott) och körde sen vattenkrig mellan barnen och pappous. Anton höll på att gå av av skratt, det var typ det roligaste någonsin. Imorgon drar vi till JärvZoo! Kassörskan nere på Tempo muttrade nåt om att vi nog inte får se några djur om den här värmen fortsätter, men jag väljer att tro att hon inte har nån aning om vad hon snackar om! 


Dag 13 – Värmeslag?


Kanske inte riktigt så illa men det var varmt igår, så pass att vi alla helst bara ville gå och lägga oss och sova mitt på dagen. Det är nåt speciellt med hur Stugan ligger för när det är varma dagar så kan solen gassa här på ett sätt jag aldrig känt någon annanstans. Det blir nästintill olidligt. Två dopp i sjön blev det igår, det tillhör inte min vardag direkt. 


Svårt att få till en snygg bild när folk äter men den här ska alltså illustrera att vi har finbesök i Stugan. Vickan och Henke är här en kortis, som ett stop mellan Finnsjön och Stockholm.
Idag ska jag ta mig an ett projekt jag har skapat åt mig själv. Jag har nämligen tänkt röja ris nere vid bryggan och hoppas på att jag kan skapa nåt slags bra ställe för barnen att gå ner i vattnet från. Klapp på axeln Alex!

Dag 12 – Tillbaka i Stugan.

I bilen på väg till stugan. Den uppmärksamma noterar att jag sitter i baksätet tillsammans med Anton och katten Silje. Hon ska tillbringa några veckor här uppe medan vi har semester. Min mamma är lite nervös för sist katten var här uppe, för flera år sedan, så vandrade Silje iväg och var borta i en månad. Jag tror inte att det händer den här gången men min mamma är asnervös! 🙂 

Väl framme här i Hälsingland kände sig Silje hemma direkt, jag tror att hon kände igen sig trots att det var flera år sedan sist. Hon har strosat runt och rekat men mest har hon sovit i blåbärsriset, bilresan var tuff för henne gissar jag. För mig med ska jag säga, som liksom satt lutad över buren med fingrarna genom gallret och klappade så gott det gick 🙂


Som vanligt när vi är här uppe så ville barnen, mest Malte, fiska. Ett par aborrar blev det, som fick åka tillbaka i sjön. Dagens höjdpunkt för min del var givetvis att jag tog årets premiärdopp. Det brukar bli här i Stugan som det blir av. Nästan 22 grader i vattnet, då kan man ju nästan inte låta bli!