Idag för tre år sedan.

Idag för exakt tre år sedan så satt jag och väntade på att den här lilla sömntutan skulle titta fram. Jag minns inte exakt men jag hade gått nio tio dagar över tiden och jag var  trött på att vara gravid. Detta var dessutom dagen min pappa fyllde prick 60 år så jag hoppades verkligen på att de där värkarna jag kände skulle resultera i en grym födelsedagspresent. J höll sig hemma och vi plöjde Sons of Anarchy medan jag andades mig igenom smärtan. På eftermiddagen kom mina föräldrar ner från Stugan och vi hann precis äta vår fredagskyckling tillsammans innan vi kramade om den blivande storebrodern och åkte till fantastiska, numera stängda 🙁 Södra BB. 

Jag tror att vi kom in vid halv åtta någonting och vis av erfarenhet från min första (och enda) förlossning så tänkte jag att det här ju skulle gå fort. Min pappa och lilla bebisen skulle definitivt få dela födelsedag. Jag hade fel på 63 minuter, även jag kan ha fel ibland 🙂 Kl 01.03 dök han äntligen upp, min sistfödde bananätande godbit!

Förutom en massa tankar om vad som hände för tre år sedan så har den här dagen bjudit på den första dagen av poolbygge. Ett tag var vi inne på att bygga den själva, det sparar man mycket pengar på, men så kom vi fram till att ändå ”unna oss” att få den byggd åt oss då J ska bygga både förråd och altan sen. Det får räcka.

Idag hann de med själva regelverket. Tio timmar tog detta som är klart på bilden och det ser kanske inte så mycket ut för världen men hälften av tiden lades på att mäta, vattenpassa, mäta och vattenpassa. Noggrannhet tar tid och bra blir det.

Grävstart.

Här vi sitter vi i mörkret och fredagsmyser med popcorn framför en film om en sköldpadda. Ganska bra avslutning på veckan faktiskt. 

Vi har haft en vecka lite utöver det vanliga. Dels har mina föräldrar varit här i flera dagar vilket gjorde att vi passade på att köra carnitasmiddag med Vickan&Henke&Anki i lördags. Mycket trevligt! Dels har vi på riktigt påbörjat vårt poolbygge! Det här är ett projekt vi så smått påbörjade i början av sommaren när jag helt oväntat tyckte att vi skulle ha pool. Hade J fått som han velat hade vi ordnat det för flera år sedan men jag är ju lite mer trögstartad när det gäller stora projekt. Jag är fegare och behöver mer tid att processa tror jag. Men så i somras vågade jag och då tog det J typ fem minuter att starta förberedelsearbetet som i vårt fall bestod av tre delar: 1. Bestämma vilken typ av pool vi ville ha 2. Bestämma vilken leverantör som skulle få leverera vald pooltyp 3. Hitta något bolag att göra grävarbetet.

Det hade jag aldrig trott men det sistnämnda var faktiskt det svåraste. Ganska fort bestämde vi oss för att vi ville ha en 4×7 m stor träpool med gaveltrappa från Poolbyggarna, men att hitta grävare var svårare. Eller, vi fick en offert från Brandts typ dag 1, men att få fler offerter från andra att jämföra med, det var desto svårare. Jag vet inte om det beror på att markarbete för pool kanske anses vara ett för pyttigt jobb för att offerera på, lååång tid tog det iaf att få svar från andra. Och så slutade det ändå med att vi valde Brandts. Det kändes tryggt och bra då det var de som fyllde upp vår tomt när vi flyttade hit. 

I tisdags drog det äntligen igång! Grävmaskin och lastbil kom hit och började med etapp 1 av markarbetet. Själva grävningen av gropen. Spännande grejer om jag får lov att säga det själv. Det är ju lite pirrigt med de första spadtagen, efteråt går det liksom inte att ångra sig. 

Vi lyckades bli av med de ca tio lassen fyllnadsmassa till två olika trädgårdar här i Tyresö, och fort gick det så redan på torsdagsmorgonen fyllde de på med själva bärlagret, sen var de klara för den här gången. Det blev ett ganska snyggt hål och för första gången hade vi faktiskt nytta av vår leriga tomt eftersom det då inte rasar ner på kanterna. Ju mindre som rasar desto mindre att gräva bort för att sen återfylla sen.

I nästa vecka kommer byggarna som sätter ihop själva poolstommen, sen kör etapp 2 av markarbetet igång med återfyllnad runt kanterna och mer sand och sånt i botten. Sen – den sista oktober (!) – sätts linern, så ett novemberdopp hinner vi ta innan vinterplåtarna åker på 🙂


Idag levererades dryga sex ton trallvirke, reglar och annat skoj för J att sätta tänderna i.

En tapasåterställare.

Efter en ganska jobbig helg faktiskt, med alldeles för mycket bråk och skrik med sjuåringen, så var jag redo att återvända till kontoret imorse. Där slipper jag åtminstone tjafs om iPaden och ingen säger till mig att jag är den dummaste mamman på jorden. Där kan jag istället sitta och jobba i lugn och ro med P3 i lurarna, vilken jäkla frihet! Idag slapp jag dessutom hämta utan jag kunde hänga kvar på kontoret så länge jag hade lust, sen mötte jag upp bästa Carro & Kajsa för lite tapashäng en vanlig måndagkväll. Och like magic – jag känner mig återställd. Tack flickor för ny energi, det behövde jag just idag! 

Nypremiär på Uddby gård.

Att fika, titta på kaniner och klättra i klätterställning tär tydligen på en liten treåring för Anton somnade tio minuter efter att vi kommit hem från vår lilla utflykt, och det dröjde nästan tre timmar innan gossen gick med på att vakna! 

Sedan knappt ett år är det ett nytt litet gång som arrenderar Uddby gård nere i Alby här i Tyresö. Det blev ett himla rabalder när det visade sig att familjen som arrenderat gården av kommunen i ett par tre generationer helt plötsligt sa upp arrendet. Jag är inte helt insatt men som jag förstod det så menade familjen att Tyresö kommun höjt priset orimligt mycket, och det gillades inte. I lokaltidningen och i FB-grupper höjde folk sina röster och tyckte att det var bedrövligt. Hur kunde kommunen driva bort familjen, utan någon respekt för kulturhistoria?! Rädda Uddby gård osv! Det hela visade sig inte riktigt stämma, den där arrendeavgiften var visst fullt rimlig trots allt, och så blev det tyst. Och nu är det alltså nya ”ägare”.

Vi har inte varit på Uddby den här sommaren så när Kaj&Maria frågade om vi ville hänga med idag så jag snabbt ja. Jag ville se hur det ser ut nu, och så ville jag gärna ta en paus från den sjukstuga som nu råder hemma hos oss. Det var ju dessutom helt fantastiskt väder med både sol och värme!

Det märks att det händer en massa nere på Uddby. En av ladugårdarna håller på att rustas upp ordentligt, dessutom ska det öppna en förskola där borta om jag har förstått det rätt. Caféet har tyvärr vandaliserats den här sommaren så de har temporärt fått flytta själva fiket till en stuga längre bort och om jag får lov att säga det så var sortimentet inget att jubla över dessvärre. I alla fall inte idag. Allt var bakat på Borgs vilket ju är ok, men kanelbulle, biskvier och hallongrottor tycker jag är lite för få kakor att välja mellan. Lunch finns inte i år utan det får man köpa borta på Alby café, men det gör ju inget. Jag stöttar gärna den lilla restaurangen där.

Anton var livrädd för kaninerna och höll sig på säkert avstånd medan Malte matade de fyra kaninerna tills de var mätta. Utöver kaninerna såg vi kossorna som var ute på bete och så såg vi hästar förstås. Anton letade sig fördärvad efter får men de håller väl till vid Slottet? Inga hönor såg vi men de kanske kommer tillbaka nästa år. Det är som sagt full aktivitet på Uddby så jag förstår att de inte har tid med full ”djurstyrka” ännu. Om de ens ska ha hönor menar jag.

Och som vanligt när jag är nere i Alby så kan jag inte låta bli att tänka att vi borde besöka den här lilla pärlan oftare. Det finns djur, det finns badplats, det finns lunch och fika och det finns enorma ytor för barnen att leka på. Perfekt ställe! 

Fredagskyckling och fredagsro.

Det blev en fin fredag igår efter en vecka som gick förvånansvärt snabbt. Jag och mina kollegor sågs alla tre på kontoret, vilket verkligen inte tillhör vanligheterna, så vi unnade oss en champagnelunch. Bästa uppladdningen till fredagskycklingen kan jag meddela! 🙂

J har känt sig småhängig hela veckan så när jag kom hem efter att ha hämtat barn på skola och förskola möttes jag av en sovande J i sängen. Velothon på söndag blir det alltså inget av för hans del. Jag kände mig inte hängig men trött så våra fredagsgäster fick sköta all mat. Maria hade redan gjort en äppelpaj från trädgården, och Kaj fick ställa sig och göra iordning kyckling och potatis medan jag satt och tittade på. Föredömliga middagsgäster tycker jag! 

Idag kör vi ett premiärbesök på Uddby Gård för i år. Det är nya ägare som driver gård och café  så det blir kul att se om det är någon skillnad. Det ultimata testet blir kanelbullarna. Är de lika goda som förr?

Hemma i regnet.

Det här har jag ägnat mig åt idag. Jag lyckades kanske få till det tyngsta benpasset hittills i mitt liv. Inte illa en helt vanlig lördag som denna! Planen var att hänga på Tyresöfestivalen idag men vi var inte tillräckligt sugna för att hänga där borta i duggregnet så vi höll oss hemma och skrotade. Jag tog faktiskt tag i ett bokprojekt som jag har gått och skjutit på alldeles för länge. Då menar jag inte att jag själv skulle få sätta mig och läsa en efterlängtad bok utan det var helt enkelt dags att ta han om barnens böcker. Rensade bort det som Malte är för gammal för och ställde in nytt från vinden. Js gamla böcker från när han var liten 🙂 Och så gjorde jag samma sak i Antons rum, rensade rent hans bokhylla från pekböcker och sånt och ställde dit Anfons istället. Och så drog jag ner en stor kartong full med brädspel och pussel, också från Js barndom. Urkul ju! Jag älskar ju brädspel! Att spela med Malte är dessvärre inte lika urkul… Antingen fuskar han, eller så vägrar han lära sig reglerna eller (och det här är värst) så är han så sjukt seg och håller inte reda på om det är hans tur eller inte. Han har inte nåt brädspelsvett ännu helt enkelt. 🙂

Jag avslutar kvällen med att dra några avsnitt av nya Narcos, som jag har längtat! Tidigare ikväll satte vi oss i hemmabion och kollade på familjefilm tillsammans också, det har nääästan blivit en tradition nu. Mysig tradition. Malte fick välja idag och han valde De fem legenderna på Netflix. Jag hade aldrig hört talas om den tidigare vilket var konstigt då det var en riktig liten pärla. Tips från mig om har barn i sjuårsåldern!

Kräftskiva-ish.

Jag är den enda i min lilla familj som äter kräftor så en gång om året går jag och Sofia ihop och har en liten kräftskiva. Hon och jag äter kräftor och pojkarna och barnen äter kött och potatis. Emelie äter kräftor också ska jag tillägga, det ska hon ha cred för. Och de andra barnen är nyfikna och försöker äta, det ska de också ha cred för. Men de vuxna pojkarna äter kött och potatis. Så lyder traditionen och så blev det också igår.

Men innan vi gav oss på maten hann vi sitta en stund ute i solen på Listudden. Det var troligtvis en av de sista härliga eftermiddagarna i värmen så vi passade på att suga i oss så mycket som möjligt av det goda.

Sofia fixar med den sista ledtråden till kvällens skattjakt. Ett trick vi tog till för att få äta våra kräftor i lugn och ro – vi lurade iväg dem till festplatsen för jakt på godis.


Den lilla kolonistugan är verkligen inte stor och jag var lite rädd att det skulle bli lite kaotiskt att sitta två familjer inomhus när det blev mörkt och kallt utomhus. Den oron var helt obefogad för de här fyra barnen röjde inte runt alls. Vår räddning? iPdsen så klart 🙂