Jag har fått lite bränna, ser ni det? Jag ser fasen pigg och fräsch ut, och det är tack vare det här fantastiska vädret som hållit i sig så länge. Det är ett uttjatat ämne nu men alla pratar om vädret nu, alla är helt lyriska över värmen och alla är lite lite nervösa över vad man nu kan vänta sig av sommaren när våren är så här 🙂

Vi brukar ha tur när det är dags för sommarfest på förskolan. Ett år spöregnade det och alla fick springa in men utöver den där dagen i 2015 så brukar vi få njuta av sol, idag var inget undantag. Vi samlades framför alla barn som sjöng sommarsånger för oss föräldrar, vi fikade och sen gick vi hem för att bada och grilla hamburgare. Maria tajmade det hela med att fylla år dessutom vilket lyfte det lite till en kalaskänsla 🙂

Nu närmar vi oss helg och kalas på riktigt. På söndagen firar vi Maria och på lördag kör Malte tidigt kalas. Att vara födelsedagsbarn mitt i juli är inte alltid så kul om man vill bjuda in sina bortresta kompisar till kalas, så i år kör vi istället tidigt kalas. Poolparty i sol och värme – det hade inte kunnat vara mer vältajmat än så!

Väntan är över, syrenerna är planterade i trädgården!! Äntligen! Jäklar vilket meck det har varit detta men tredje gången gillt, till slut fick vi alla sextio syrener i samma leverans. Förra våren fick vi inga alls. För en massa veckor sedan fick vi trettio, sedan tio. Vi var på väg att ge upp men gav det en chans till och lade en beställning hos bygghemma.se istället. Vågade knappt tro på att vi skulle få allt smärtfritt men hör och häpna, efter kontrollräknat vid leverans hade varenda en följt med till Tyresö.

Vi fick dem vid halv nio på kvällen, och då de ju ska stå i vatten ett tag innan man kan plantera dem i jorden så var vi inte klara förrän halv elva. Senare hade det blivit om inte Kaj och Maria så snällt hade tagit sig hit för att hjälpa till. Det värsta: det var mygginvasion! Mygg är verkligen inget jag brukar besväras så mycket av här hemma annars, vi brukar inte ha så mycket om somrarna, men igår kväll slig vi nåt slags rekord. Jag har inte sett så mycket myggor sedan jag var på kollo i Ingbo när jag var elva! 🙂

Nu står de iaf där i jorden. Underbart. Nu behöver vi bara vänta i fem sex år innan vi har en frodig syrenhäck 😉

Vi är hemma igen efter att ha tillbringat helgen i Stugan. Helt orimligt bra väder har vi haft, helt otroligt att man kan ha det så fint i maj! Hela lördagen gick till att räkna ner till Eurovision. Malte meddelade med jämna mellanrum hur många timmar det var kvar till sändningen och han tyckte nog att tiden gick lika långsamt i lördags som den gör på julaftonen 🙂 Vi gjorde av med lite tid genom att spela kula (J vann givetvis genom att spela fult och taktiskt 😉 ) men till slut så blev det äntligen kväll och final i den här märkliga musiktävlingen vi kallar Eurovision. Jag har nog aldrig sett Malte vara så fokuserad och nervös som han var under röstningsgenomgången. Med kudden framför ansiktet våndades han av glädje och nervositet när det visade sig att Benjamin faktiskt låg på en andraplats och hade chans att vinna. Och besvikelsen när han förstod att vi iom den låga poängen från folket förlorade vår chans. Stackarn. Livet är hårt ibland, you can’t win ’em all!

Långhelg och dags att hänga lite i stugan för första gången i år! Då J jobbar imorgon så bestämde jag att jag och barnen kunde ta bussen upp idag, så kan han snabbt komma upp efter jobbet imorgon. Så, vi tog en sushilunch i stan och klev sen på Härjedalingen som tog oss till Stråtjära där mamma hämtade upp oss. Kidsen tyckte att det var öken att åka buss vilket nog mer var en inställningsfråga än en riktig åsikt. De sov en hel del iaf, vilket jag tyckte var väldigt skönt 🙂

Här i skogen smälte snön och isen på sjön bara för några dagar sedan, trots det har både mammas rabarber och jordgubbar kommit hästlängder än mina! Mina står visserligen i skugga typ 75% av dagarna, men ändå! Vi hade iaf en himla tur för vädret idag har varit fantastiskt! Kvällarna nere vid sjön är helt orimligt vackra.

Malte ville direkt ge sig ut och fiska så min pappa fick ta i ekan för säsongen, sen gav de sig ut på en tur. Ingen fisk blev det men helt ärligt är väl inte det viktigast.

Vi hade en grym helg med sommarväder! Malte tog premiärdopp i poolen. Den hade bara varit igång i ett dygn så vattnet bjöd på ynka tolv grader, men det varma vädret lurade barnen till att tro att det nog skulle vara lite småskönt med ett dopp 🙂 Kåre och Jeanette kom över på grillunch och vi njöt i solen.

Sen kom verkligheten och bitch slappade oss tillbaka.

Det är en följetong som heter duga. Förra våren förberedde vi för att gräva ner en syrénhäck runt spaljén ute i trädgården. Det grävdes ur, massorna fraktades bort och ny jord lades ner i diket. Sen kom aldrig de där syrenerna som beställts. Efter att Bauhaus felsökt det hela visade det sig att syrenerna var slut hos leverantören. För säsongen. Vi ber om ursäkt för det. Då det hade dragit ut så länge på tiden så var syrenerna slut för säsongen överallt.

Vi väntade ett år. Den kalla våren gav oss nästan inget hopp om värme och grönska men så plötsligt för några veckor sedan så kom plötsligt plusgraderna. Äntligen! En ny beställning om 60 syrener gjordes, samt en pall täckbark. Täckbarken kom inom några dagar och efter ytterligare några dagar aviserades att syrenerna var på ingång. En kväll knackade posten på och med sig hade de två kartonger med barrotade syrener. 30 totalt. Hälften av vad vi beställt. Det tog emot men vi nekade försändelsen då jag inte ville riskera att stå med 30 syrener och sen få en upprepning på förra året, att få ett meddelande att de var slut för säsongen. Eller riskera att få 30 syrener till veckan efter, men som såg annorlunda ut.

Samtal till kundtjänst på Bauhaus alltså. De bad om ursäkt. Felsökning hos leverantören och ett nytt löfte om leverans fick mig att hålla hoppet uppe.

Jag jobbade sent i måndags och satt därför på bussen när J ringer och berättar att DHL varit hemma för att leverera de nya syrenerna. 10 stycken. Leveransen nekades igen, och nu har all lust hos mig att plantera syrenhäck helt eliminerats. Jag pallar inte. De börjar så smått ta slut på nätet, och jag tänker att vi skiter i alltihop. Jag har ju uppenbarligen inte turen med mig i det här fallet. Kanske får en syrenhäck bli nästa vårs projekt. Också.

Täckbark har vi iaf. 51 säckar.

Ett säkert vårtecken: powerwalk via Slottsparken.

Det känns som att jag har vaknat från en sömn jag inte visste att jag befann mig i! Vilken härlig energi det är som liksom bara intar hela livet när våren kliver in och tar över!

Nu börjar det vakna till i trädgården. Små knoppar sitter på vinrankan, rabarberbulorna har tryckt sig upp ur jorden och den där odödliga klematisen på baksidan som inte har fått någon kärlek sedan 2012 har återigen visat sin växtkraft. Ok, det är också en del som jag misstänker har gått hädan denna vinter, t ex klematisarna i lådorna vid poolen och mina fina höstanemoner, men jag ser det som en möjlighet att köpa nytt och testa annat. Ska man pröva en humle till slut? Eller kanske en annan sorts klematis? Jag har blivit lite sugen på rosor igen, synd bara att de kan se så himla risiga ut…

Medan J gav sig iväg för lite cykelträning med sitt ”gäng” på morgonen (det blir Vättern i år igen, trots att han förra året sa att han nog skulle cykla lugnare i år) så satte jag mig på huk i trädgården och började gräva upp tistlar. De fick växa ostört i höstas då vi sådde ny gräsmatta och inte kunde gå just där. Hundratals och åter hundratals små tistlar åkte upp ur jorden. Det känns nästan som ett hopplöst jobb men jag vet att det är värt det om jag bara lägger in rensandet någotsånär regelbundet. Och det är så jäkla tillfredsställande att se den där korgen sakta fyllas till bredden.

Den här sista bilden lägger jag upp bara för att minnas vilken fantastisk ramen min kollega Annica serverade oss i veckan. Vi körde stabsdygn i Trosa och den här soppan var typ den bästa ramen jag har ätit. Note to self: gör själv! Så gott!!

Vi har ett par klämdagar den här våren som ger långhelg om man vill. Och det vill barnen. Eller åtminstone Malte som jag avgett tyst löfte till att han inte ska behöva hänga på skolan när det är fritids. Så gott det går iaf.

Jag hade hoppats på en varm och skön helg men den hann bjuda på en hel del regn också dessvärre. Men lite nytta hann vi göra, som t ex att lyfta av vinterplåtarna från poolen. De där plåtarna var väldigt isolerande för det låg fortfarande en tunn hinna is överst, trots alla plusgrader vi bjudits på den senaste tiden.

På söndagen hade vi finbesök i form av Sofia&Johnny&tjejerna. Vi hade sen grillpremiär och grillade hamburgare i uppehållet medan barnen lekte loss utomhus. Helt plötsligt kom Emelie, eller var det Nathalie, instormandes och uppmanade Sofia att snabbt komma ut. Vi trodde först att något hade hänt men hon ville bara visa alla hjortar som stod på granntomten. Välkomna till landet! Här har vi gott om hjort, alltid tätt inpå husknuten, och den vackra räven visar sig med jämna mellanrum. Det här är bilder bara från i måndags 🙂

När klämdagen kom tig jag mig till jobbet och jobbade undan en hel hög med grejer. Tänk så effektiv man kan vara när man inte har möten inbokade och kan jobba ostörd. Fler klämdagar åt folket!

När jag kom hem möttes jag av halva tjocka släkten i vardagsrummetdå vi skulle Valborgsgrilla lite. Hedersgäst var lille Otto som är en harmonisk liten bebis. Barnen var väldigt nyfikna på sin kusin, Anton hämtade både bok och gosedjur som den fem veckor gamla bebisen kunde underhålla sig med. Sötkorvar!

Nu blir det kortvecka på den här långhelgen och jag inleder den med arbetsdagar i Trosa! Mysvecka.