5 år!

För fem år (och en dag sedan) så föddes den här lille korven. Världens gladaste unge, med det hetaste temperamentet 🙂 Han har längtat i flera månader på att fylla fem och nu äntligen hände det, igår var det hans femte födelsedag. Vi firade litet, med en jordgubbsdonut (hans favvo) efter middagen och presenter förstås. Det sistnämnda hade han sett mycket fram emot, mer än vanligt tycker jag nog.

Idag körde vi familjekalas med chokladtårta och nybakade kanelbullar. Det borde man ju för övrigt baka oftare, fy fasen vad gott det är!

Imorgon är det dags för kompiskalas, sen ska jag stupa i säng. Jag har fortfarande inte blivit av med det här viruset i kroppen såjag känner mig trött mest hela tiden, och då är kalas back to back egentligen inte helt optimalt. Men det går över. Vila får jag göra någon annan gång. Nästa helg stänger vi pool och trädgård, nu är det kallt, ruggigt och alldeles underbart höstigt!

Colosseum och Palatinen.

Det hade utlovats moln och regn idag vilket vi faktiskt var väldigt glada över. Det har varit ganska kämpigt att traska runt i trettiogradig värme i en storstad, moln och duggregn skulle bli en välbehövd paus från det. Och vi vaknade till en hel del moln, det gjorde vi. Då vi på två dagar hunnit se typ allt på ”listan” så stod vi idag med en dag över. Vi bestämde därför att lägga den på något vi inte hade tänkt, ett besök i Palatinen och på Colosseum. Att gå dit i värmen igen var vi inte så sugna på så idag köpte vi oss en dygnsbiljett i tunnelbanan, mycket klokt! Men först ett kort stopp vid Piazza del Popolo. Vi var här i förrgår också, men då det var så himla varmt så orkade vi inte ta oss upp för alla trappor upp till Terrazza del Pincio. Det orkade vi idag. Otroligt vacker utsikt över piazzan och stora delar av staden. Så vackert!

Framme vid Palatinen så hade vi som tur var redan köpt biljetten som gav inträde till både Palatinen och till Colosseum så vi behövde inte stå i så långa köer. J hade nämligen noterat en annan entré till Palatinen lite längre bort, och där var det bara att glida in. Vid den stora ingången hade vi troligtvis behövt stå i solen (japp, den övervann molnen till slut) i över en halvtimme och köat, jag överdriver inte.

Väl inne så fanns det såååå mycket att titta på. Vill man nörda ner sig totalt så finns det så otroligt mycket att läsa och se. Jag och J nöjde oss med att gå runt och se mycket, men långtifrån allt!

På Colosseum hade vi bokat slottid klockan 14.50.  Då dyker man upp vid vakterna vid den tiden, och så får man glida rakt in till säkerhetskontrollen. Väldigt smidigt. Det var otroligt långa köer som vi fick passera, jag gissar att de inte hade köpt biljetter innan utan tänkte göra det på plats. Mitt hetaste tips är alltså att lägga fem minuter på att boka online vid frukostbordet, det gjorde vi 🙂 Väldigt värt!

Colosseum var såklart urläckert! Besöket gick ganska fort, det finns ju inte jääätemycket att se egentligen om man inte uppgraderar så att man kan gå runt nere i gångarna ”under scenen”, men jag ångrar inte ett dugg att vi gick in och tittade. Otroligt coolt.

Imorgon åker vi hem. Jag är skitglad att jag har fått se Rom. En helt underbar stad, där de är mästare på att laga mat men skrattretande sämst på att parkera bilar 🙂

Peterskyrkan och halvmara.

När vi väl masat oss ut från hotellfrukosten (inte den bästa jag har stött på för att vara helt ärlig) så möttes vi av avspärrningar och polis precis utanför hotellet. Efter att vi traskat nåt kvarter förstod vi att vi lyckats pricka in Roms halvmara. Trafikkaos blev det på sina ställen, av alla bilar som inte kunde komma fram där de tänkt. Vi kunde dock oberört knalla vidare mot Vatikanen, vilket var förmiddagens mål. Det visade sig att vi och löparna skulle åt samma håll då målet var precis framför Peterskyrkan. Det var ganska läckert att se dem springa där på rakan, lyckliga över att vara i mål, samtidigt som kupolen tornade upp sig där framme.

Det är en hel del här i Rom som inte gör sig på bild. Bland annat Petersplatsen som är e-norm. Enorm! Den går inte att på ett vettigt sätt fånga på bild.

Vi nöjde oss med att traska runt och kika utifrån (vi höll oss i skuggan i den trettiogradiga värmen) och ställde oss därför inte i kö för att få oss en guidad tur inne i kyrkan, Sixtinska kapellet osv. Jag vet inte om det räknas som att vi har gjort Vatikanen då, men vi kände oss väldigt nöjda när vi gick därifrån för att snabbt kika på Piazza Navona.

Vi gick ungefär lika långt idag som igår, men andra sträckor. Efter Piazza Navona gick vi en av broarna över till stadsdelen Trastevere, tydligen den stadsdel som mest liknar den vi tänker oss när vi tänker på Rom. Lady & Luften och klädstreck mellan husen. Vi såg inga klädstreck, men vi åt en smaskig lunch i en charmig gränd innan vi påbörjade promenaden upp på Giancolo för att titta på utsikten över Rom. Klapp på axeln till oss båda som orkade ta oss upp i värmen, det var jobbigt kan jag meddela. Och återigen gjorde sig utsikten sig inte riktigt på bild. Men den var värd strapatsen upp. Tyckte jag iaf, J höll inte riktigt med 🙂

Vi har haft riktig tur med maten sedan vi kom hit. Om man bortser från hotellfrukosten då, så har alla luncher och middagar varit riktigt riktigt bra. Vi har hållit oss till chark och ost, pasta och pizzor och än så länge verkar det som att det är omöjligt att bli missnöjd. Allt har verkligen varit supergott. Och gelaton. Åh gelaton. Bäst hittills har varit mandelglassen som var en oväntad hit. Nu måste jag googla recept att testa hemma!

Vi är äntligen i Rom!

Forum Romanum! Ett av de trevligare pusslen jag har lagt 🙂

Ja faktiskt, det är verkligen äntligen för jag har velat åka hit så länge men så har det liksom aldrig blivit av. Men nu, nu är vi här! Vi landade strax för midnatt igår och kom fram till hotellet mitt i natten. Jag var helt slut som artist, med en vecka bakom mig med otroligt mycket jobb och nåt virus i kroppen som verkar vara omöjligt att bli av med, så jag dråsade i säng som om det vore på liv och död. Vi var möra imorse, men efter lite sovmorgon tog vi oss ut på stan på förmiddagen.

Rutinen när jag och J reser tillsammans är att han bokar och styr upp, och jag markerar på kartan allt som jag vill se. Bra fördelning, eller hur? 🙂 Så när vi nog oss ut på stan var det helt enkelt bara att följa de rosa ringarna på kartan. Vi bor i stadsdelen Prati uppe i de nordvästra delarna av stan. En riktigt trevlig stadsdel faktiskt, och något vi hade missat att se om vi hade bott någon annanstans för som jag har förstått det är det mer shopping än kultur här borta. Hur som helst, vi började med att gå österut, över en av broarna över Tibern, för att ta oss en titt på Piazza del Popolo. Vi hade dessvärre otur då det riggades för nåt evenemang på torget så mycket skymdes bakom stora scener. Vi traskade vidare, det fanns ju gott om saker att stirra på.

Helt plötsligt dök den bara upp. Spanska trappan. Vi hade visserligen tagit sikte på den på kartan, så helt överraskade blev vi ju inte, men jag kände mig ändå tagen på sängen av mäktigheten (är det ett ord?). Jäklar vad läckert! Vi hade tänkt traska upp i den och kika på vad som fanns där uppe, men då solen stod som högst på himlen och det var trettio grader i luften så mäktade vi inte riktigt med det. Vi gick vidare mot Fontana di Trevi istället. Det var så galet mycket folk att det var omöjligt att få till några fina bilder, men oj så vackert det var. Helt otroligt! Jag skulle vilja se fontänen i kvällsljus också, vi får se om vi hinner med det innan vi åker hem…

Något som överraskade mig med Rom idag är att det är så enkelt att ta sig fram gåendes. På många många gator, många fler än i Stockholm, är det helt bilfritt och det känns som att där det väl finns bilar så har gående alltid företräde. Väldigt härligt att kunna traska runt på det här sättet.

Ytterligare söderut kom vi till det område där Forum Romanum, Palatinen, Colosseum, Konstantinbågen osv ligger. Vi tänkte att det skulle ta längre tid att ta sig dit så återigen blev vi liksom lite överraskade när dessa fantastiska byggnader dök upp framför oss. Och även om typ hela Rom är fyllt av alla dessa antika byggnader så var ju detta något väldigt speciellt. Även det här är ett område jag vill se i skymningen, vi får se om vi kan hinna få till det.

Då vi inte kände för att stå i kö i en evighet så skippade vi att köpa biljetter till Colosseum. Däremot kände vi att vi missar en massa inhägnade godbitar om vi inte fixar biljetter till Palatinen, så det ska vi göra en annan dag. Vi var ganska svettiga och trötta idag så vi pallade inte helt enkelt. Istället så rundade vi hela det ömrådet, tog vänstervarvet runt och norrut, och hamnade så småningom om till ännu en rosa ring på kartan – Pantheon. Och jävlar i min lilla låda så läckert det var! Kön rörde sig så snabbt att vi faktiskt gick in och det var ju en himla tur för det hade man ju inte velat missa. Det var helt omöjligt att fota, vissa saker går ju inte att fånga på bild. Den där kupolen gick ju inte av för hackor om man så säger.

Efter en och en halv mils promenad på typ kullersten var vi möra när vi väl kom tillbaka till hotellet. Det blev därför en middag nära här i Prati, på Il Belli. Jag fick jobba hårt för att få i mig deras fyrarätters, den var supergod, men jag kände mig trött och lite vek i kroppen. Jag behöver sömn för att orka med morgondagen. Då börjar vi i Vatikanen!

Dagen före.

Det är dagen före valet. Jag har ont i magen men har hållit mig sysselsatt för att tänka på annat. Städat. Sprungit intervaller. Kokat äppelmos. Klippt gräsmattan. Gjort jordgubbsglass. Låtsats som att det är en helt vanlig lördag. Men det är det ju inte.

Det går undan.

Veckorna går så snabbt. Plötsligt är det helg igen! Vi brukar försöka ta det väldigt lugnt på helgerna, både jag och J hämtar energi när vi såsar hemma. Förra helgen lämnade vi dock faktiskt kommunen en liten liten stund, för att hänga lite i Hammarbyhöjden, vårt förra hem. Malte hade fotbollsmatch på Hammarby IP, typ tjugo meter från vår förra lägenhet på Sten Bergmans väg, så jag bestämde mig för att hänga med jag också. Det var evigheter sedan jag var där sist!

Anton var ganska ointresserad av vår gamla lägenhet, och av fotbollsmatchen också för den delen. Däremot var det desto mer spännande att spana in Maltes gamla förskola, och få leka loss i Indianparken. Här hängde vi en hel del när vi bodde här. En grym park, som visserligen är lite sliten sedan dess, men som storgillas av barnen än. Jag blev lite nostalgisk faktiskt. Det var en härlig tid att bo här. Hammarbyhöjden i mitt hjärta.