Det är ju månader sedan nu som Kaj kom med den goda nyheten att han hade bokat in oss på årets julbord på Oaxen så jag har väntat länge på detta. Förra året tog vi en paus därifrån och testade Spis&Vin här i Tyresö, och det är ju trevligt att testa andra julbord men de bekräftar också varje gång det vi innerst inne tänker – Oaxens julbord är bäst. Det här var min åttonde gång på julbordet, fem på ön och tre på Djurgården, och övriga i sällskapet räknade det till att det var deras nittonde (!) år på ett Oaxenjulbord. Inte illa! Och vi blev inte besvikna utan urgott var det ju. Stackars J som låg hemma i feber 🙁 

Det var i vanlig ordning ett ganska litet men lagom julbord, med bara det allra viktigaste med. Något som inte var i vanlig ordning var att jag inte gick därifrån illamående och proppmätt. Jag åt bara av det jag tycker bäst om och tillochmed efterrättsbordet tog jag det lugnt med. Jag tog en av varje (självklart), som jag smakade, men jag åt bara upp det jag verkligen tyckte om. Man måste inte slicka faten liksom! Nytt för mig 🙂 Som vanligt var ostkakan allra allra godast, det finns ingenting som är i närheten av den.

Typiskt Janah att paja bilden på det här sättet!