Jag och J har tagit omotiverat sena sovmorgnar den här semestern. Ibland kliver vi inte upp ur sängen förrän strax före tio. Malte går upp sin vanliga tid men han reder sig själv med Bolibompa och sina leksaker. Just bultbrädan skulle jag önska att han lät bli på morgonen, men man kan inte få allt.

Imorse plingade det i telefonen. Det var farfar Kaj som föreslog en upptäckarfärd på berget precis här där vi bor. Det heter Orrnäsberget men de som bor här kallar det tydligen Bumbleberget och det är ju onekligen roligare att säga. Jag och Malte gjorde snabbt i ordning oss och mötte upp Kaj, medan J stannade hemma och skruvade på en låda. Det var ett riktigt äventyr vi gav oss ut på! Upp upp traskade vi bland blåbärsriset, upp för att nå den högsta toppen där det var utsikt över träden och ut över Erstaviken.

Väl uppe var det dags att bege sig nedåt. Vissa partier var riktigt branta men det gick bra, jag blev imponerad av Maltes vilja att ta sig framåt, även om jag stundtals fick bära på den lille. Vårt mål, skatten vid slutet av regnbågen, var den lilla plats som kallas Talludden. Där ligger en perfekt liten sandstrand – den närmsta från vårt hus sett – men den ligger lite oåtkomligt med promenad ner för snåriga stigar. Därför har jag inte varit där sedan Malte var en yttepytte bebis. Väl framme dukade Kaj upp med kaffe, saft och banan. Att sitta där på bryggan i solen, men en kaffemugg i handen, ja det var nog veckans höjdpunkt faktiskt! Malte tyckte också att det var härligt. Så pass att han klädde av sig och plaskade lite i vattnet.

Utsikten utåt, mot det stora haavet i öst. Klarblåhimmel och sol. Annat var det åt andra hållet, över Stockholm låg tunga moln och jag såg ett par blixtar slå ner. Här i Tyresö sken solen, så som den faktiskt har gjort större delen av den här sommaren. Det finns fördelar med att bo på landet 🙂