Både jag och Malte vaknade ganska utvilade imorse då våra näsor inte längre är sprängfyllda med snor. Så himla skönt att slippa det.

Idag blev det ännu en tur till stranden, den här gången åkte vi till ”vår egen”, en liten kommunal strand som ligger här i Paralimni. Den ligger i en liten vik och besöks nästan bara av bofasta engelsmän. Vi kan alltså prata svenska och vara ganska säkra på att ingen förstår, något man absolut inte kan göra i Ayia Napa. Vad stranden heer vet jag inte men vi kallar den för Brandkårsstranden bara för att de anställda på brandkåren har sina sommarbostäder precis ovanför.

Den här gången gick det lite bättre för Malte och badandet. Han var lite kaxigare än igår men han är fortfarande en liten fegis. Han var till en början inte alls intresserad av att gå ner till vattnet utan nöjde sig med att leka i sanden. Han tyckte att den varma sanden var så skön mot kroppen att han lade sig raklång på mage och verkligen gosade. Jättekul att se! Ner i vattnet hamnade han i alla fall till slut. Först vile han bara vara nära nära i famnen, gärna så högt upp som möjligt, helst på mina axlar om det gick. När jag satte mig i vattenbrynet tyckte han dock att det var lite säkrare så då kunde han gå runt mig några varv och ha vatten upp till höften ungefär. Det går med andra ord framåt!

Vi har i övrigt helt och hållet intagit semestermode och ägnar oss därför inte bara åt bad på stranden utan tar även siesta efteråt. Vickan har handlat på sig några flaskor Smirnoff Ice och Bacardi Breezers också så semestern är verkligen igång. Imorgon tar jag och lillasyster semester från både våra föräldrar och Malte. Då får de umgås själva medan vi ungdomar tillbringar dagen på stranden. Vi har inte bestämt vart vi ska men det lutar åt Fig Tree Bay. Då ska det solas, shoppas lite i någon turistshop och det ska ätas en Club Sandwich. Det hör semestern till!