Bröllopsdagen. | tantalexandra.se

Jag gick upp tidigt på morgonen. Då jag hade ett frisörbesök bokat på förmiddagen ville jag förbereda maten så mycket som det bara gick. Mamma och lillasyster Vickan anslöt snart i köket för att hjälpa till. Tiden gick fort, snart var det dags för mig att bege mig till floristen och hämta buketten och sen åka vidare till frisören i Trollbäcken. Medan jag var borta åkte J och hämtade tårtan, väl försluten så att ingen skulle se att det var en bröllopstårta.

Väl tillbaka i huset gjorde vi det sista vad gäller maten. Långbord dukades upp på altanen, vinet och resterande dricka dukades upp i zinkbaljor fyllda med is (champagnen låg på kylning i under trappen, mina föräldrar hade väl börjat undra varför man skulle skåla sånt på ett treårskalas om de hade hittat dem i kylen) och all mat ställdes förberedd och klar på matbordet i väntan på att Maltes kalasgäster skulle anlända. De droppade in en efter en, lagom till den utsatta tiden. Kalasets huvudperson Malte hade vid det här laget hunnit somna i vardagsrumssoffan och låg där och snarkade. Ingen mer än jag och J förstod HUR bra timing det var! Om han skulle sova sig genom vigseln skulle det innebära att jag skulle kunna stå framför vigselförrättaren utan en treåring på armen. Mycket mycket bra!

Alla gäster var på plats, det var nu vår plan skulle skrida till verket. När alla hade anlänt och vi hade småpratat lite så smög jag och J upp till klädkammaren på övervåningen och låste in oss. Jag ringde ett snabbt samtal till Anna Steele som skulle viga oss. Eftersom hon bor bara en kort promenad härifrån så skulle vi ringa när hon skulle gå ner hit. Med sig tog hon med sig min storasyster Pernilla, hennes man och två barn som väntade uppe hos henne.

Jag och J bytte snabbt om, nervositeten under den här stunden steg till skyarna. Mina händer skakade så mycket att jag fick be J att sätta på mig mitt pärlhalsband, jag kunde inte. När vi kände oss klara ringde vi Anna igen, som vid det här laget stod och väntade runt husknuten. Med vårt klartecken kunde hon kliva in i hallen och presentera sig för gästerna på nedervåningen. Hej jag heter Anna! Idag är ni här, inte bara för att Malte har fyllt år, utan ni ska även få vara med om vigseln mellan J och Alexandra. Jag önskar att jag hade fått se reaktionerna själv men jag och J gick då ner för trapporna, skakis och upprymda. The cat was out of the bag, det var äntligen dags!

Mina överraskade föräldrar tar emot oss när vi kommer ner från övervåningen. Det är knappt att de tror på det.

10 svar på ”Bröllopsdagen.”

Nämen så häftigt ! Tack för att du delar med dej & grattis än en gång !

Tack Martina!

”Blåsningen”!
Nu förstår jag hur lätt det är att bli lurad… Allt är så uppenbart, men ändå inte!
Dagen innan J och Alexandras bröllop frågade Js farmor om det inte var giftermål på gång när vi skulle fira Maltes 3-årsdag. Det är det nog inte svarade vi…
Så här i efterhand kan jag nog säga att indiciekedjan för ett bröllop var stor.

Vi åkte över till familjen Westergren (fritidsklädda) för att fira Malte. Oscar (Js lillebror) stannade hemma. Här kommer den första undermedvetna uttalandet från oss – ”men ska du verkligen stanna hemma Oscar – tänk om dom ska gifta sig”. Vi uttalade alltså orden ”gifta sig”, men släppte innebörden i orden så fort vi uttalat meningen.

När vi kom till J och Alexandra var båda trädgårdsborden på altanen, som ett långbord med linnedukar på. J och Alexandra tog i mot oss med joggingkläder… Alexandra var väldigt fin i håret vilket jag reflekterade över, men tänkte inte vidare. Alexandras storasyster (snyggt klädd) med man (kostym!) var där. De hade kommit från Oslo, men tänkte inte så mycket mer på det, kanske en semester i Sverige…

Helt plötsligt hörde jag Annas röst (vigselförrättare och nära vän till Kaj och mig) och allt blir så uppenbart! Anna kommer ut på altanen och sedan får jag se J och Alexandra i helt andra kläder. Alexandra var så otroligt vacker i sin bröllopsklänning med urfina skor och pärlhalsband. Jonas i en snygg kostym och slips. Då fick jag en lätt panik och bad Anna att vänta med vigselceremonin i några minuter. Jag hoppade in i bilen och körde hem och hämtade upp Oscar i en rasande fart.

Väl tillbaka till J och Alexandra (vansinnighetsfärd på våra 30-vägar) gifte sig J och Alexandra. Inte ett öga torrt, t.o.m. vigselförrättaren Anna fällde tårar under ceremonin.

Malte, han sov sött hela tiden på soffan och vaknade upp när allt var över och då firade vi förstås Malte (också).

Så här efteråt funderar jag på hur jag tänker, eller inte tänker… Visserligen är J och Alexandra målinriktade… Men Js minst sagt frenetiska altanbyggande, den bokade resan till Kreta, Maltes vistelse hos mormor och morfar. Jakten på parasollfötter, kaffetermosar, porslin, ishinkar och kylboxar – listan kan göras lång.

Nu är J och Alexandra gifta och alla blev blåsta (förutom storasyster med familj i Oslo).
Tack för en underbar överraskning. Ni valde definitivt rätt plats och en härlig solig dag och det kändes så himla rätt att det var Anna som vigde er.

Många kramar från Kaj och Maria.