Jag ser det som att det finns två läger när det gäller barnkläder. De som bryr sig och de som inte gör det! 😉 Jag tillhör den senare kategorin. Självklart bryr jag mig om att Maltes kläder är hela och rena och jo, jag försöker faktiskt att matcha så gott det går. Men jag tycker inte att det är speciellt roligt att shoppa barnkläder. Det går givetvis hand i hand med det faktum att jag inte ens gillar att shoppa åt mig själv, vuxen- som barnkläder är lite halvtrist. Men roligt när man träffar rätt såklart!

Även tankar kring vilken TYP av kläder man köper finns ju givetvis hos alla föräldrar. Genusmedvetet eller prinsessklänningar till flickor och tufft till pojkar? Dyrare märken med kvalitet eller billigare kläder från de stora lågpriskedjorna. Vi har alla olika preferenser. Jag vet de som hellre köper dyrare barnkläder för att de håller till småsyskonen, och det låter ju vettigt. Själv handlar jag nästan uteslutande från H&M/Lindex/KappAhl. Anledningen till det är att jag tycker att det är mer prisvärt. Om jag köper kläder som är dyrare och har bättre kvalitet så vet jag att de kommer att fläckas ner och ändå inte överleva till några småsyskon. Kanske inte alla plagg, men många och jag vet ju inte i förväg vilka. Jag vill våga klä Malte i kläderna i byrålådan. Då handlar jag hellre en tisha för en femtiolapp och slänger den i soporna med gott samvete när det kommer tomatsås på den.

Och här kommer vi osökt in på mitt stora uppdrag för den här London-trippen! Jag ska till Primark och köpa slit och släng-kläder till Malte. Kläder som han kan ha på förskolan och som jag inte behöver ha någon ångest om de fläckas ner. För på Primark kan man handla så sjukt mycket billiga barnkläder. T-shirtar för en tjuga! Mjukisar för ingenting! Oj vad det ska handlas! Det blir min shopping det, för något till mig själv hittade jag tyvärr inte. Och deras fantastiska body butter fanns inte i sikte 🙁

Två stora våningar fyllda med en hel del skräp men också en hel del guldkorn för inga pengar alls. I like!

Torsdagen började med en stor ordentlig frukost här på hotellet. Det är en stor hotellfrukost uppdelad på flera stationer så jag tyckte att det var lite knepigt att få en bra överblick. Jag ville ju försäkra mig om att inte missa något gott. Min favorit på frukosten blev i alla fall snabbt den härliga fruktstationen. Mycket färsk frukt, det gillar jag!

Vid nio var jag och Hans åter igen på Mayfair och The Schiaparelli Suite. Hans höll i samma dragning om TÄNK OM som på onsdagen men jag tänkte att lite repetition aldrig kan skada. Efter det stannade vi kvar i den fina sviten för att lyssna på Christer Holger som höll i en väldigt intressant dragning om Sociala media i undervisningen. Det har sagts så mycket kloka och intressanta saker under de här dagarna att jag känner mig alldeles uppfylld av inspiration. Skolans värld är verkligen en spännande plats att befinna sig i just nu!

Lunchdags och vi gick stannade till på en av alla Pret a Manger där jag äntligen fick slänga i mig en sushi. Jag ville så gärna äta det till middag på onsdagen men då var det utplockad så jag fick ta en iofs väldigt god pastasallad, men det är ju knappast i klass med en fräsch sushi. Efter lunchen fick jag några timmar över men efter att ha strosat runt på Oxford Street ett tag längtade jag efter lite internetuppkoppling och gick tillbaka till hotellet. Får man göra så när man är i London?

Efter att ha fått min internetdos tog jag den korta promenaden bort till Apples huvudkontor där jag fick förmånen att få lyssna på Emma Rosén, lärare på gymnasieskolan YBC i Nacka, som tillsammans med två av hennes  elever berättade om hur de rent konkret jobbar med 1:1 på deras skola. Alltså en dator till varje elev. Jätteintressant att lyssna på och lärarmagen pirrade precis hela tiden.

Nere i receptionen efteråt träffade jag Lovisa, barnen och hennes syster Agnes. Jag, som inte har gosat med Malte på ett par dagar nu, fick lite gos tillgodosett när lilla Sixten kom fram och gav mig en bamsekram när han såg mig. Jag fick en till av honom imorse nere på frukosten och kramarna väcker självklart en längtan efter att ha Malte i famnen.  Inte långt kvar nu.

Jag och Lovisa slog följe i spöregnet tillbaka till Cumberland. Väl framme var det bara att börja föna det plaskvåta håret, för jag skulle nämligen vidare. Det vankades TÄNK OM-middag på Mayfair. Deras restaurang ska tydligen rivas om ett par veckor för att ge plats för ett nytt trendigt kök som har nyöppning i mars. Den bulgariska kändiskocken Silvena Rowe (det låter som att jag visste vem hon var innan, men det gjorde jag alltså inte) presenterade femrättersmenyn för oss och så började vi äta. Och oj vad vi åt. Det var så otroligt mycket mat att jag för allra första gången i mitt liv (vi snackar nästan 29 år!) inte åt upp hela efterrätten! Jag var så otroligt mätt av all god mat.

Jag har varit dålig på att fota här i London, jag har inte fotat alls för att vara helt ärlig, men maten fångade jag på bild. De som tycker att mat är kul kan titta, ni andra får scrolla vidare. Jag ber om ursäkt att kvaliteten är lite sådär, men jag fotade med min iPhone.

Oregano Za’atar Blend Crusted Jumbo Prawns, Avocado and Black Sesame Hummus

Ottoman Spiced Lamb Cutlets & Green Harissa

Baby Leaf, Pontarelli, Pink Radish, Nasturtium & Pomegranate Molasses Dressing

Golden Spiced Halibut Shawarma with Green Shoots, Leaves, Blueberry & Pistachio Pilaf with Lemon Balm

Orange & Vanilla and Almond Baklava

Efterrätten var för övrigt en succé, trots att jag inte åt upp hela. Jag har ätit myyycket baklava i mina dar men egentligen är jag inte så förtjust i det då det är för sött, kompakt och för mycket små nötter som man inte känner smaken av. Den här baklavan var faktiskt, om ni kan tro mig, helt fett- och sockerfri och var ändå jättesöt och framförallt luftig. Silvena (jag kallar henne vid förnamn nu) berättade att själva pastryn var gjord på endast mjöl och vatten och det söta kom från vaniljen och apelsinen. Mycket gott.

Det blev en sen kväll för mig. Halv tolv bäddade jag ner mig i sängen, det är sällan jag går och lägger mig så sent. Jag är en liten tant på så många sätt och vis.

Idag blir det en heldag på Londons gator och framåt eftermiddagen ska jag börja ta mig mot Gatwick igen för att åka hem. Jag kommer hem mitt i natten och då ska det bli så himla mysigt att få krypa ner i sängen med en sovande Malte bredvid.

Oj vilken dag jag har haft! Ni kan inte ana hur fullproppat mitt huvud är just nu och med tanke på att min klocka ringde 04.45 i morse så är det inte konstigt att jag redan har bäddat ner mig i hotellsängen. Inte alls.

Dagen började som sagt tidigt med att jag åkte till Arlanda för att ta flyget som skulle ta mig till Gatwick Airport. Det är förvånansvärt mycket folk på tunnelbanan klockan halv sex på morgonen. Folk jobbar tydligen, sa hon som är föräldraledig… När jag kom till London hade jag oturen att inte kunna checka in på hotellet då jag var så tidig, men jag lämnade min väska och strosade runt lite. Cumberland Hotel som jag bor på ligger på Marble Arch, vilket som bekant är precis i början (eller slutet?) av Oxford Street så jag behövde inte ta mig någonstans utan var liksom redan på plats.

Jag hade två timmar att göra av med så jag gick runt i lite affärer innan jag åt en sallad till lunch, sen började dagen på riktigt! En kort promenad och jag var framme på Apples huvudkontor där jag träffade Hans Renman. Vi var med en kortis på en föreläsning men sen sprang vi vidare till Mayfair Hotel där jag fick lyssna på Hans som berättade om TÄNK OM för en hoper utbildningsmänniskor i en asflådig svit. Det var den finaste svit jag har varit i, sa hon som aldrig har varit i en svit förut…

Efter detta blev det en promenad i regnet tillbaka till Apple där Hans skulle hålla i ännu en ”dragning”, denna gång tillsammans med Christer Holger och om omdefinierat lärande. Innan det hann jag med att sätta mig och prata en stund med  Lovisa nere i receptionen. Med tanke på att hon har varit ute och rest i flera veckor så såg hon oförskämt fräsch ut. Själv var jag ganska trött.

Efter denna dag skulle man kunna tro att jag skulle vilja passa på och gå ut och äta på någon restaurang  men det finns inte på kartan. Förutom det faktum att jag är trött så vill jag också passa på att bara hänga. Eftersom Malte är vaken hela kvällarna finns ingenting som heter ”egentid” i mitt liv. Därför har jag valt att stanna på rummet och efter ett långt varmt härligt bad med Kafka på stranden i händerna så känner jag mig väldigt nöjd med det beslutet. iTunes poppar Beatles och jag har precis målat naglarna. 🙂

Nu ska jag surfa bloggar (jag har ju betalat 30 pund för internet access så jag måste få valuta för pengarna!) sen blir det nanna kudden. Imorgon är planen att gå upp tidigt så att jag kan sitta och njuta vid frukostbuffén riktigt riktigt länge. När kunde jag göra det sist liksom?

God morgon mina vänner! Det händer lite hemliga saker i mitt liv just nu, och jag lovar att berätta om allt snart här på bloggen. Just nu kan jag i alla fall berätta att jag i detta nu sitter på ett flyg som ska ta mig till London och BETT. Jättespännande grejer!

Malte och J har jag lämnat hemma vilket innebär att jag för första gången på arton månader i två nätter får sova i en säng helt själv. Lycka! Ingen som sparkar en i ryggen eller vaknar och vill ha en vattenflaska. Tjoho!