Min första kärlek?! Hjälp, jag har ingen aning. Visst finns det pojkar i mitt förflutna som har lämnat avtryck men vem som var den första kärleken är svårare för mig att svara på.

Om jag skulle fråga mina föräldrar skulle de kanske säga att det var Jannis på dagis. Vi var ett par, så mycket par man nu är när man går på dagis. Vi gifte oss ofta, jag tror att det var lika ofta som det serverades pannkakor. Då blev det kalas och vi klädde på oss finkläder från maskeradlådan i det stora lekrummet. Efter själva vigsen, som förrättades av Ann-Lolis (kunde inte uttala hennes namn Ann-Louise), så åkte vi alltid ”häst och vagn” ute på gården. Lite fantasi var det enda som behövdes för att förvandla trehjulingarna utomhus till travande vackra hästar.

Är Jannis då min första kärlek? Näää, jag vet inte. Jag minns inte att jag var kär i honom.

Skulle jag själv utse min första kärlek så väljer jag nog Simon, den söta pojken som bodde på samma gård som jag. Det konstiga är att jag knappt minns det här och att jag baserar mitt påstående på berättelser från min mamma. Hon har berättat att jag och Simon kunde sitta på muren, som omgärdade gungorna nere på gården, i timmar. Där satt vi, bara några år gamla, och pratade och pratade. Min mamma har sagt att hon än idag vill veta vad vi hade att prata om så länge, men hon har ingen aning.

Jag minns bara små fragment av Simon och att han flyttade ifrån Orminge och vår lilla trygga gård. Jag har ingen aning om var han tog vägen, jag har ingen aning om vad han ens hette i efternamn, men jag inbillar mig att Simon var min första kärlek. För vem annars sitter man och pratar med så länge om inte den man är kär i?

Eller ska vi ta och göra det enkelt för oss och bara säga att de var Leonardo DiCaprio?