Jag märker att jag ligger efter med en dag i projektet ”30 dagar – 30 inlägg” men så blir det när man har fullt upp. Bloggen blir inte längre lika prioriterad.

Rubriken ”Ett barndomsminne” låter plättlätt men när jag skulle sätta igång att skriva så blev det stopp. Jag kom inte på något. Hela barndomen bara flyter ihop och inga speciella händelser stack ut. Det tog en bra stund innan jag kom att tänka på den gången då jag för första och enda gången fick sys.

Nej, det här är ingen förlossningshistoria utan det är en om krig. Ett vattenkrig. Det var en sommardag någon gång när jag var omkring elva tolv år tror jag. Jag, lillasyster Vickan och grannen Sofia (samma Sofia som idag är mamma till Maltes kompisar Emelie och Nathalie) sprang omkring på tomten och hade en sommarlovsklassiker; vattenkrig.

Jag bröt mot reglerna och sökte skydd inne på den inglasade verandan och låste om mig. Vickan blev som tokig när jag, förutom att jag visade noll respekt för regelverket, dessutom stod och asflinade åt henne bakom glaset. I ren ilska bankade hon så hårt i fönstret att det sprack och glasskärvor rasade in på verandagolvet. Och över min högra fot.

Ett ganska rejält jack blev det, och blodet rann på ganska bra. I allt detta blev jag chockad och grät nog en skvätt. Vickan blev också chockad och sprang fram och tillbaka över tomten samtidigt som hon upprepade ett gråtande ”förlåt” som ett mantra för sig själv. Den enda som behöll lugnet var den då typ nioåriga Sofia som sansat gick in i huset för att hämta handdukar att linda om min blödande fot. Om jag inte minns helt fel så knackade hon på hos grannen också som ringde både våra föräldrar och en taxi som skulle ta Vickan och mig till SöS.

Foten fick sys och i väntan på att mamma skulle komma fick både jag och lillasyster byta om till mjuka sjukhuskläder dåvi var helt genomblöta efter vattenkriget.

Om det inte var för det jättefula ärret på foten (han som sydde måste varit full), hade jag förmodligen glömt hela den här händelsen, men nu blir jag påmind varje gång jag är barfota.

Krig är farliga saker.