Det här med napp…

20131005-221515.jpg

Malte förstod aldrig storheten med den. Vi trugade och trugade, testade alla möjliga olika nappar som fanns på marknaden men han var verkligen inte intresserade. Till slut fick vi ge upp. Så här i efterhand kan vi se att det givetvis finns fördelar med att Malte aldrig var ett nappbarn – vi har inte behövt tampas med ”avvänjning” av den. Den stora nackdelen är dock att Malte snuttade på mig som om det inte fanns en morgondag. Han kunde inte komma till ro utan att ha en bröstvårta i munnen vilket innebar att jag alltid fick amma honom till sömns. Det tärde otroligt på mig som aldrig kunde få avlastning på den punkten. Med Anton är det därför otroligt viktigt för mig att han tar napp.

Vi har börjat introducera den lite smått men helt enkelt är det inte. Han vill helst inte ha den och helt ärligt vet jag inte riktigt hur man går tillväga för att få den att fästa, jag går bara på känn. Och vi har definitivt redan hamnat där, att Anton snuttar trots att jag vet att han är mätt och belåten. I de lägena vill jag att han ska ta nappen. Idag lyckades jag, efter kanske en kvarts trugande, få honom att faktiskt börja suga på nappen. Han gjorde det i tjugo minuter sen somnade han. Underbart att han kunde göra det utan ett bröst i munnen! 😉

Hur gör man nu då? Fortsätter man bara att ”tjata” med nappen tills han fattar grejen, eller fattar de flesta bebisar poängen redan vid första försöket? Är det kanske så att just vi har två ovanligt nappovilliga barn? Sofia, kom tillbaka till Sverige så att jag kan gå kurs hos dig!

8 svar på ”Det här med napp…

  1. Båda mina barn har napp men började inte med det förrän jag sluttade amma… Innan va de helt ointresserade.

  2. Låter väl grymt? Fortsätt bara truga om du vill att han ska ha den. A tog den ju relativt fort, men E var nog närmare 3 månader när hon ”fattade” grejen.

  3. Här kommer en kurs från en mamma med två nappbarn. Det senare barnet var dock svårare att få frälst på napp, det tog 3-4 månader innan Morris tog den. Och då var svaret: han ville ha en storbarnsnapp och inte bebis. Och märket MAM. Så han började direkt på 6 månaders napp.

    MEN jag gjorde som så att vid amning när jag tyckte han var klar och var på väg att somna ”hakade jag loss honom ” från bröstet och sen snabbt som f*n stoppade jag in nappen. Då när han slumrade lite och inte var så vaken så fick han in nappen. Det tog några gånger innan det gick som på räls men till slut gick det bra. Lite övning lixom. När väl detta gick så tog jag även fram nappen när han var ledsen (napp som tröst) och vid bilresor (bilresa utan napp var sen otänkbart…).

    Så gjorde jag.

  4. Ja, hur sjuttsingen gjorde man nu då? Tror vi försökte få honom att ta den i princip alltid efter amning, då visste man att han inte var hungrig.
    Om han inte verkar gilla just den nappen, så kan man ju pröva ett annat märke. Minns att många pratade om NUK (hette de så?) när Leonidas var liten och vi behövde aldrig testa någon annan. Men man kanske inte måste köpa en i varje märke 🙂
    Minns också frihetskänslan efter att ha varit sjukt låst med första barnet. ”Oj, kan det vara så här att ha en bebis?”.
    Kram
    PS. Kommer gärna på visit snart.

  5. Jag har två nappälskande barn, eller hade rättare sagt. Det tog några veckor innan de verkligen helt och fullt var nappiga. Mina barn har dock bara velat ha latexnappar, totalvägrade silikon. Latex är ju naturgummi och lite mjukare, kanske mer likt en bröstvårta.

    Fortsätt att stoppa in den du, tillslut blir det nog en vana.

  6. Mitt tips är att testa olika sorters nappar. Vissa barn gillar bättre prematur napparna medans andra barn föredrar större nappar. Vissa föredrar böjda nappar medans andra raka osv.
    Att knacka lite på nappen för att få igång sugreflexen är bra. Mina barn har varit bra på att ta nappen men svårt att ha kvar den i munnen så då har jag lagt en snutte eller gossedjur för som håller nappen på plats, utan att täcka näsan såklart. Funkar strålande.
    Jag har också gjort så att jag bytt från bröst till napp medans han ligger kvar vid bröstet men jag märker att han mer snuttar än äter. Fortsätt öva och hoppas det funkar för er.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *