Jag som mamma till Malte tycker att han är väldigt lätt att ha att göra med. Är han gnällig är han antingen hungrig eller trött, det brukar inte vara något annat. Men så har han ju sina issues också som det här med nappen och flaskan t ex. Att han måste nattas till sömns i minst en och en halv timme varje natt är också rätt tärande för en mamma som börjar känna att hennes bröst jobbar till hennes nackdel.

Men! Man ska ju fokusera på det positiva och det finns ju massor av sånt. Något som funkar väldigt bra är maten. Vi hade infoträff om maten på BVC idag och hon berättade att man rekommenaderar att introducera den vid fyra månaders ålder. Hon sa att det kan vara lite knepigt i början och att man kan få nöja sig med att han inte äter mer än kanske en halv tesked. Skönt att höra! Malte har aldrig ätit mindre än typ tre matskedar.

Han gillar palsternackan och gröten tycker han är helt ok så länge den inte är slabbig. Det är så befriande för mig att kunna byta ut amningen ett par gånger om dagen för mat på sked. Jag får en paus trots att han är hos mig hela tiden. Det känns som att brösten börjar bli mina igen… Låter det konstigt?