Det händer grejer med Malte nu. Eller ja, det gör det ju hela tiden men vissa saker är liksom mer tydliga än andra.
Nu sitter han exempelvis mycket stadigare än vad han gjorde förut. Sprattlar han inte för mycket med armarna kan han sitta en redig stund, men jag har alltid armarna redo att plocka upp honom innan näsan dunkar i golvet. För det skulle det garanterat göra annars, sååå stadigt är det inte.
De senaste två veckorna har det också börjat hända något med benen. De ligger inte alltid bara platt på golvet utan han har börjat lägga vikten på knäna och rumpan pekar upp i luften. Att böja krypa kanske inte är alltför långt bort alltså.
Och så den sista grejen. Hans händer. Malte har precis upptänkt dem och kan sitta och titta på dem i ett par minuter åt gången. Han håller dem framför sig och knyter och spretar, knyter och spretar. Jättespännande är det tydligen.
Åh! Stora killen! Visst är det häftigt när det börjar hända saker i utveckligen, eller ja det gör det ju hela tiden, men ändå såna tydliga saker, som att sitta! De blir så mkt större på nåt konstigt sätt!