Men det finns en bra anledning. Jag har varit upptagen på annat håll kan man väl säga. Jag har nämligen legat inskriven på SöS sedan i lördags.

När jag vaknade i lördags så lände jag mig jätteyr. Så fort jag ens vände på mig snurrade hela rummet. Jag låg så, och kved bör tilläggas, hela dagen. Framåt ett två någongång började jag dessutom spy. Det hela eskalerade, så lagom till att Melodifestivalen skulle börja åkte vi in till akuten. Eftersom jag är gravid blev jag skickad till gynakuten men det här var inte alls graviditetsrelaterat tack och lov!

Väl där så spydde jag ungefär var tionde minut. Jag har ett sprucket blodkärl i det högra ögat som minne, tack så mycket. Eftersom jag var så uttorkad och dessutom gravid så blev jag inlagd och satt på dropp direkt, och där har jag alltså legat sedan dess.

Att sluta spy slutade jag med redan första natten vilket var oerhört skönt, men yrseln försvann inte. Under de här dagarna har jag träffat en neurologkonsult, gjort en magnetröntgen av hjärnan där det bekräftades att jag är oerhört intelligent, och slutligen en öronläkare som konstaterade att jag har ett virus på balansnerven. Inga mediciner fungerar mot det utan jag måste helt enkelt vänta ut det. Det får jag inte göra liggandes i sängen utan jag måste hela tiden träna balansen. Det jobbiga är att när jag gör det så mår jag ju så klart illa.

Det var skönt att få det hela utrett i alla fall, och skönt att få höra att det inte är något farligt. Lite orolig blev ju ju så klart när de började prata om skiktröntgen av hjärnan, men samtidigt hade jag hela tiden på känn att det inte var något där. De sa dock att de helst drar sig för att röntga gravida eftersom man utsätter kroppen för strålning, men samtidigt sa de att måste man så måste man. Inte så konstigt att jag blev orolig för det lilla pyret.

Så nu har jag fått uppleva hur det är att ligga på sjukhus, eftersom det var första gången. Äcklig mat men jättegoa under- och sjuksköterskor, precis som de säger.