Sofia skulle laga mat eftersom det är det hon är grym på! Jag skulle ta med mig ett gott humör och vin. Flaskorna stod kvar i hallen när jag igårkväll gick hemifrån, men det goda humöret kom jag ihåg att ta med mig. Så himla klantigt! Tur då att Sofia har snälla föräldrar som är villiga att agera vinakut så att vi fick rött till maten!

Nöjd med maten är jag alltid efter ett besök hos Sofia, så även igår! Pasta med gräddig svampsås med bacon, japp sånt gillar jag! Till det en rötbetscarpaccio med ruccola, parmesan och pinjenötter, en tomat- och mozzarellasallad, egenmarinerade kronärtskockor (älskar kronärtskocka!), oliver och mängder av bröd! Yummie!

Emelie och Nathalie gick och lade sig runt åtta så vi fick lite tid att äta ifred innan Nathalie tyckte att det var trevligare att stanna uppe. Helt okej med mig, en niomånaders är lätt att ta, värre är det med Emelie och Malte när man vill sitta och njuta av maten!

Vinakutens utryckning var uppskattad för vinet åkte enkelt ner i våra magar tillsammans med den smaskiga maten. Mellan tuggandet och klunkandet hann vi också prata mycket mycket mycket, något som inte alltid hinns med när barnen härjar. När klockan började närma sig runt elva kom Johnny hem och då tyckte också Sofia att det var dags för efterrätten – en improviserad cheesecake med hasselnötter, gott!

Som pricket över i:et skjutsade Johnny hem mig så att jag var hemma lagom till midnatt. Då låg mina pojkar och sussade sött så det var bara att krypa ner i sängen och somna. Snabbt. Både jag och Sofia konstaterade att sist vi var uppe så sent var på nyårsafton – vilka tunnisar vi är! Men skönt var det att få ha lite egentid en vanlig onsdag, måste göra sådant oftare. Tack Sofia för maten och sällskapet!