Ännu en dag har passerat, en riktigt bra en. Den började med att vi klev upp tidigt och tog en morgonpromenad nere utefter stranden. Idag hade vi ingakalla vindar utan solen fick värma helt fritt där den hade stigit halvvägs upp ur havet.
Detta är en riktigt trevlig promenadsträcka. På ena sidan har man havet och på den andra passerar man stora lyxiga nybyggda villor. Dessa är ”semesterstugor” för rika människor som bor i Nicosia. Rätt flådiga villor för att bara bebos i några veckor om året. Om man tittar åt ett annat håll, rakt fram, ser man en stad sträcka sig utefter kusten långt där borta. Det är Famagusta, där min pappa kommer ifrån. Det är en konstig känsla att se staden och samtidigt veta att trots att den inte ligger jättelångt bort, bara några kilometer fågelvägen, så ligger staden på ockuperad mark, stulen av Turkiet. Utefter stranden ser man de gamla hotellen, tidigare fyllda av skandinaviska turister, men som idag bara står och förfaller. Det var på de stränderna som min pappa jobbade en gång i tiden, innan 1974 då Turkiet bestämde sig för att invadera ön.
Till höger om stan ser man Karpasia, alltså själva skaftet som man ser när man tittar på landet på en karta. Promenaden fortsatte vidare förbi den lilla badviken där jag har badat ett antal gånger och som mina föräldrar tar sitt dagliga dopp när värmen är för jobbig. Det var dock inte aktuellt idag…
Det är inte bara promande som har hunnits med idag, utan även en grillunch med några släktingar som kom på besök. Måltiden bjöd på det allra nödvändigaste, alltså souvlaki, potatis, sallad och talatouri. Pappa och hans kusin Kokos var grillmästare. Det blev också lite seftalies, typ cypriotiska köttbullar, vilket jag i vanliga fall älskar, men idag hoppade jag över dem. De var ju inte hemgjorda…
Ja, det var väl det. På eftermiddagen blev det kallare, och het plötsligt öppnade sig himlen för en regnskur och lite blixtar och dunder. Då blev det helt enkelt att ta sig in för att sätta mig med en pocketbok i knät. inte helt illa alltså. Jag mår under omständigheterna med andra ord väldigt bra.
näpp nu har jag äntligen insett… jag ÄR avundsjuk på dig din lilla fis loppa!
Tycker du ska skänka mig 2000 så ja oxå kan åka… ja lovar, ja kan betala bussen till arlanda själv..
Ett grillspett, tack! 🙂