Det tog ganska många år för Malte att våga bada i sjön här uppe i Stugan, och jag kan förstå det. Jag tycker själv att det är lite obehagligt att bada när man inte ser botten. Därför var vi helt inställda på att Anton inte skulle bada idag, trots att han tjatade om att vi skulle gå ner till sjön. Vi trodde att han skulle sitta på bryggan och titta på när Malte och min pappa doppade sig. Men så blev det inte. Han var visserligen sist i men vi behövde inte tjata. Han började med att klättra ner i pappous famn i vattnet, sen kände han sig trygg och ville simma själv. Urkul! Ner för trappan, simma runt bryggan, upp för stegen, gå tillbaka till trappan, och så om och om igen. Heja barnen! Själv höll jag mig torr 😊