Det är alltid trevligt med besök och idag fick vi dubbelt av den varan. Jag vaknade ganska trött (sover inte lika bra när J är borta) och med regnet ösandes ner utanför fönstret så var heller inte humöret på topp. Det blev bättre när Carro och Leonidas kom över!

Det var länge sedan vi sågs nu så det var på tiden. När det dröjer så här lång tid mellan dejterna så blir barnens utveckling så mycket tydligare. Gud så fort allting går! Jag minns när Malte och Leonidas var pytte, det skiljer ju bara tretton dagar dem emellan. Nu är de så stora, springer omkring, klättrar på allt och pratar mycket, gärna, länge och högt. Tänk om vi förstod vad de säger också!!

Så här små var de första gången de sågs. Malte var femton dagar ung. Det känns som evigheter sedan och på sätt och vis är det ju det.

Lite skillnad på hur de ser ut idag. Här lekandes på Maltes favvoleksak lastbilen. Och vad Leonidas gör med nudelpaketet i famnen kan man ju fråga sig men jag har inga svar att ge.

Efter att Carro och Leonidas åkt hem var Malte så trött att det var svårt att hålla hans humör i schack så det fick bli sängen illa kvickt. En liten stund efter att han vaknat kom farmor Jeanette för att leka. Jag lät bli att leka men blev glad över att jag fick middagsällskap, det är så tråkigt att äta själv. Eller, jag har ju Malte, men det är inte riktigt samma sak.

Imorgon kommer J hem! För den här gången…