Halsduken ser nästan grådaskig ut. Det är den inte – det är ju för i h-e is!

Det här vädret alltså. Kylan. Den tar knäcken på mig. Allt kallare än minus tio får min hjärna att stänga ner. Jag vill bara krypa ner under täcket igen och inte gå upp förrän tussilagon visar sig. Jag försöker vara positiv, tänka att det bara är några veckor kvar till våren, men ibland som känns det bara som att jag lurar mig själv.

Bitter? Nej då, jag behöver bara lite helg.