Så här såg det ut mest hela dagen igår efter att Sofia och tjejerna hade kommit ut för lite födelsedagsmiddag hos oss. Sofia slavade i köket. Fast jag gav henne lite kaffepaus och mousserande vin-paus, det gjorde jag faktiskt. Hon behövde det, det var en redig meny.

Med sig hade Sofia gåstolen som Nathalie hade som liten. Än så länge är Anton för liten men om ett tag kommer han svischa omkring med den här och vi kommer stå och svära över våra socklar. Men Anton kommer älska det!

Då vi ville äta vår middag i lugn och ro fick barnen äta sin middag före oss. Vi brukar göra så när vi äter något utöver det vanliga, det är så mycket skönare vid marbordet då och barnen uppskattar det nog ännu mer då de ändå vill upp på övervåningen och leka så fort som möjligt. De serverades köttbullar och makaroner vilket kan tyckas vara lite påvert i sammanhanget men hallå, det är ju liksom typ det bästa de vet ju. Efter att de ätit upp fick de ledtrådar av Sofia för att kunna hitta den gömda skatten aka lördagsgodiset. Nämnas ska att de här barnen är kassa på att leta. Instruktionen var lila och under randigt (på den lila schäslongen ligger en randig kudde) men det var överkurs för dem. Stackars barn, hur ska det gå?

Lila och under randigt. Hur svårt kan det vara?! 🙂

Barnen fick vara uppe långt efter vanlig läggtid men när vi vuxna tyckte att vi var förtjänta lite lugn tid framför TV:n så fick de små ge upp för kvällen och gå och lägga sig. Vissa tog instruktionen här bättre än andra. 🙂

Och så menyn då! Vad bjöds på faten? Både jag och Sofia gillar när det är mycket olika saker som får hamna i magen men den här gången undrar jag om vi inte tog i lite för mycket. Jag var så galet mätt när vi väl var klara. Chipsen och godiset stod orört i skåpet när vi gick och lade oss och det säger oerhört mycket med tanke på att jag oftast inte har ett stop. Jag har liksom ingen botten kan man väl säga…

Temat var Jorden runt med stopp i Asien och Europa. Vi får köra Afrika och Amerika en annan gång.

Vårrullar fyllda med grönsaker och räkor. Doppades i sweet chilisås, yum!

En av Sofias allra bästa rätter, jag tröttnar aldrig! Tonfisktartar i en soyasås, de gifter sig perfekt med varandra.

Dags för Ryssland! Jag älskar soppa av alla dess slag, kul då att få testa borsjtj. Soppan i sig hade kanske inte varit så speciell om det inte hade varit för klicken smetana i. Det gjorde liksom alltihop, den kombon!

Mer Ryssland. Blinier! Jag hade aldrig ätit det förut så jag blev förvånad över att det påminde så mycket om langos 🙂
Vi avslutade i favoritlandet numero uno när det handlar om mat. Italien. Ricotta- och spenatfylld ravioli med champinjoner och kantareller samt lite caprese och carpaccio med lövbiff. Det är fasen oslagbart.

Självklart bjöds det på efterrätt också. Egenkomponerad fryst cheesecake med nutellaswirl. Faktiskt sjukt gott! Fotades dock inte. När bara jag och Sofia var kvar uppe dukades den lilla modesta ostbrickan fram. Inga speciella ostar egentligen, finns en cambozola och en gorgonzola med så är jag helnöjd!

När klockan närmade sig midnatt tackade jag för mig. Jag hade inte varit uppe så länge sedan nyår så jag var trött! 🙂 När jag klev upp på morgonen stod frukosten framdukad på morgonen. Det är synd att jag inte har mer pengar på banken alltså. Hade jag det hade jag anställt Sofia som mitt hembiträde. Vad trevligt det skulle vara!Vilka fikapauser vi skulle ha!