Visst ska man firas trots att man fyller något så ospeciellt som 32!? Här firades J iaf av Maltes farfar Kaj, Maria, Js farmor, farfar och mormor. Och så av Malte och mig så klart! Det fick bli något så opretentiöst som en riktig sommartårta fylld med vaniljgrädde (fuskade med marsan), hallonsylt och mosad banan. Och så söta jordgubbar ovanpå förstås. Väldigt gott!
Vädermässigt har dagen varit lite smått schizofren men när det var dags för tårta så sprack faktiskt himlen upp och vi kunde sitta utomhus och fika. Det känns som att det var evigheter sedan sist, juni har verkligen inte imponerat i år.
Ser ganska nöjd ut över att få en liten tårtbit framför sig.
Jag kan räkna antalet gånger jag har gått med bara ben i år på min ena hand. Jag hoppas att det blir ändring på det, allt mitt hopp ligger på semester-juli!
Gullisen, vad nöjd han ser ut på alla korten!
Det var nog precis vad han var! 🙂