Jag var inne i ett riktigt bra träningsflow men det gick över ungefär när vi på allvar började med altaner och grejer här borta. J jobbade hårt med det på kvällarna efter jobbet vilket innebar att min träning blev lidande. Visst, om jag verkligen hade velat prioritera så hade jag tagit mig ut sent på kvällarna, efter att J var färdig, men jag kände liksom inte för det. Och då lät jag bli.

Det har med andra ord inte varit någon träning alls på kanske en månad och det har jag börjat märka nu. Jag är konstant trött. Förslappad. Orkeslös. Jag vill helst passa på och gå och lägga mig så fort Malte tar sin dagvila. Det måste bli ett slut på det. Jag måste pigga på mig och det gör jag genom att aktivera kroppen, få den att känna att den lever och jobbar. Därför tog jag mig ut på en power walk nu på eftermiddagen, det kändes lagom.

Jag tog en ny tur på 7,5 km som gick runt slottet och vidare förbi Hembygdsgården och upp till Strandallén. Jag gick förbi Lindas hus för att ta mig en titt på den nya stenläggningen (snyggt jobbat!) också. Och så härliga Strandvägen hemåt utefter vattnet. Ett par, eller åtminstone en, ny maffig villa hade poppat upp sedan sist och ett par till är på gång högt högt upp i backen. Snacka om utsikt raka vägen över till Solsidan.

Nu blir det skärpning – fler power walks för mig. Friskis måste föräras med ett besök också, jag betalar ju för tusan för att få gå dit!