Förra jullovet bestämde Malte sig, något spontant, för att ha godislöfte under hela året 2018. Han var väldigt bestämd men jag hade ändå aldrig kunnat tro att han skulle klara det så fint som han har gjort! Det var ju ändå ett ganska hårt godislöfte då det inte enbart innefattade godis utan även chips (snacks) och läsk. Jag hade trott att det skulle bli lite gnäll över formerna för detta avtal, iaf efter några veckor, men han har inte knorrat EN ENDA gång. Helt otroligt bra jobbat!

Vi har visserligen tillämpat några undantag från avtalet under året, men det har varit helt och hållet på vårt initiativ. Som när vi åkte till Mallorca i somras, eller när det var dags för julbord. Då måste man faktiskt få äta julgodiset och dricka lite julmust. Samma undantag gällde på julaftonen ska tilläggas. Men på Halloween blev det inget godis. Inte heller under påskhelgen. På kalas har han tagit emot godispåsen (och helt ärligt hade han ju kunnat äta upp allt utan att vi hade märkt något) och lämnat över den till sin lillebror när han kommit hem. Så himla fint! Anton har ätit sitt lördagsgodis precis som vanligt, och Malte har suttit bredvid helt obrydd. Hela året. Så cool!

Nu mot slutet har han sett fram emot att detta godislöfte ska ta slut, och han har inte varit sugen på att förnya det om man ska säga så 🙂 Så inatt, strax efter tolvslaget, fick han ett kuvert med sin belöning i. Sen satte han sig och åt några godisbitar. Det var han verkligen värd, jag är så galet stolt och imponerad över hans vilja och hängivenhet till ett löfte!