Han är så söt när han envisas med att knäppa sin kofta själv, inte en knapp hamnar rätt men koftan är åtminstone på!

Åh vad skönt det är att han har börjat på förskolan igen! Hans humör började tryta mot slutet, det märktes att han behövde mer stimulans än vad vi kunde ge honom. Han skulle testa gränserna med oss hela tiden, och visst är det nyttigt för honom att göra det, men mitt tålamod är inte obegränsat! 🙂

Det är lite av en smålagom start på teminen med bara arton barn på hela förskolan den här veckan. De kan göra andra saker då när de är så få, dessutom är det lite lugnare än vanligt. Trots mjukstart så är det tillräckligt för att få honom att vara riktigt trött på kvällen. Inget tjafs, han somnar bums i sängen. I år tillhör han inte längre småbarnen utan får vara med ”plupparna” när de gör utflykter, snacka om att Malte är stolt! Jag är stor nu.