Stod på perrongen och väntade, så kommer en man fram till mig och säger något. Jag plockar ur hörlurarna ur öronen och tittar frågande på honom. Då säger han på bräkig amerikanska: You know that movie Electra, you look like that woman Electra. Beautiful. Oh thank you, säger jag och ler snällt och plockar tillbaka lurarna för att markera att vi inte behöver säga mer till varandra än så. Jag är ju trots allt uppvuxen i Sverige och här pratar vi inte med varandra på tunnelbanan om vi inte känner varandra. Då ställer han sig och gör en moonwalk framför mig, sen dansar han vidare söderut på perrongen. Jag vet inte om jag kan lita på hans omdöme riktigt.