Jag och Malte har haft ännu en kanondag, denna gång i sällskap av en massa glada mammor med tillhörande bebis.

Förmiddagen började med att jag bestämde mig för att ta en långpromenad ner till Sickla. Dels för att backen ner bakom Hammarbybacken förmodligen är glashal, dels för att Malte behövde sova av sig innan han skulle träffa alla jämnåriga kompisar. Jag har ju inte tränat på ett tag heller så en promenad i rask takt behövdes rätt akut. Att gå fort var dock en omöjlighet. Trottoarerna är ju svinhala! Vi kom framåt i alla fall, där vi gick utefter Magnus Olaus väg och ner till Hammarby Sjöstad.

Det här var ju lämpligt!

Att komma fram med barnvagn är dock inte alltid helt enkelt. Speciellt inte när idioter ställer sig med en stor fet lastbil tvärsöver gågatan!!! De andra som gick samma väg som jag gick ner på den trafikerade vägen och gick runt lastbilen. Jag kände däremot att jag inte var så intresserad av det då jag sköt på en barnvagn med väldigt värdefull last. Dessutom kunde jag inte bara gå runt lastbilen för då hade jag även fått gå ute i bilvägen i cirka femtio meter då det var en omöjlighet att komma upp på trottoaren igen. Den var nämligen kantad med en stor jävla snövall!! Man har det inte alltid så lätt. Jag letade upp chauffören som stod och lastade av, men väluppfostrad som jag är kunde jag inte säga till surt utan jag klämde till och med till med ett det är ingen brådska när han sa att han straxt var klar. Fy fan vad jag kan vara mesig! En kvinna gick dock förbi och sa högt och syrligt att det här var ju lämpligt!! Hon hade i alla fall inte en barnvagn så hon gick ju runt.

Väl framme i Sickla blev jag på glatt humör igen då jag möttes av en hoper mammor och alla deras barn. Jag vet inte om vi slog ett slags rekord idag men många var vi! Askul! Sallad som vanligt dårå. Efter lunchen blev det en fika med de som var kvar i köpkvarteret och jag slog till på en chailatte. För första gången i mitt liv! Jag som tycker så mycket om att fika hade inte smakat det förut men jag hade inte missat något för jag blev inte imponerad. Det var ju som en tekopp med mjölk och massor med socker. Varför liksom?

Amina, Lovisa, Anna, Elin, Alfvan och Jenny. Och så jag förstås. Många mammor och måånga bebisar.

Malte hos Jenny. Han var så kinkig hos mig så hon tog över och gjorde honom glad.

Melvin tyckte att Maltes vagn var mäkta intressant, trots att han har

en nästan likadan själv.

Att dra i mammas hår är så himla kul!!

Efter att ha tillbringat ett flertal timmar i Sickla  blev det en långpromenad hem för att mötas av en tom lägenhet. Ja katten Silje var ju hemma men hon är till ingen nytta när man vill ha lite bebisavlastning. J är i Helsingfors och kommer hem på fredag. I vanliga fall tycker jag inte att det är så jobbigt när han är borta men då man måste punktmarkera Malte just nu för att han inte ska slå ihjäl sig (ja jag är kanske en aning överdramatisk nu) så får man ingen lugn stund om man är ensam.

Fotpallen är en favorit. Jag tittade bort och skulle diska ur en flaska,

då hittade jag honom här.

Notera handen. Jag blir nervös!

Eftersom han kryper fram till allt som det är lite höjd på och reser sig mot det så vill jag gärna sitta nära och ta emot honom när han släpper och ramlar bakåt innan han slår i bakhuvudet i golvet. För det händer annars, jag lovar. Han har inte förstått att man måste hålla i sig så armarna far omkring och han slår med händerna i ren upphetsning av att han är så duktig och då blir det pladask. Men det är himla roligt att han står och till slut kommer han ju ha balansen för att slippa ha mig på sig hela tiden.

Jag ska tillägga att för att kunna skriva det här inlägget så har jag satt honom i sin barnstol. Där vet jag att han sitter säkert och jag kan få en liten paus. Det finns genvägar till vila även som småbarnsmamma.

Jag kommer att vara helt slut ikväll. Hoppas att han är snäll inatt.