Jag har gått idag. Oj vad jag har gått! I mina svarta stövlar med tunn sula… Som dessutom har töjt sig i skinnet efter en fuktig vinter, så mina fötter har hasat fram och tillbaka i stövlarna och rivit upp härliga skavsår ovanpå mina tår. Så kan det gå. (Gå! Hahahaha, man skulle kunna tro att jag kommer från Göteborg!) Lite drygt 13 kilometer lade jag bakom mig i alla fall då jag tog en långrunda ner till Sickla, därifrån in till Slussen och sen söderut hemåt. Bra jobbat if I do say so myself.

Lunchen i Sickla blev med ett mindre sällskap än vanligt med bara Lovisa, Alfvan och Elin med sina bebisar. Det är roligt när vi är många men det blir också rätt surrigt med typ åtta mammor om ni förstår vad jag menar… Idag var vi bara fyra och jag tror faktiskt att jag minns vad alla sa. Det är nog en första!

Efter att vi hade ätit upp våra sallader och hunnit slabba ner ordentligt på golvet omkring oss (Malte hade väl ner en hel limpa riven i småbitar) blev det en tur in på Kvantum för lite kylskåpsfyllnad. Lovisa tipsade om riskakor för Malte att sitta och trixa med händerna med medan jag och J äter, så ett paket blev inhandlat tillsammans med lite morotspuré (tänkte göra egen men glömde ta morötter på grönsaksavdelningen sen orkade jag inte gå tillbaka) för hans känsliga mage.

Efter promenaden i barnmatsgångarna var det dags för hemgång men jag kände att jag inte var helt klar med promenerandet så jag slog följe med Lovisa som skulle gå hem. Det blev en rask och trevlig promenad med mer skvaller och, lite otippat, matsnack. Eller nej, det är inte otippat, jag gillar ju mat och jag känner nog inte en tjej som äter mer mat än vad just Lovisa gör!

Nu är J hemma, vi har ätit middag och sitter nu framför en innebandymatch. Visste ni att man spelar matcher i oändlighet i innebandyturneringar? Den här matchen är exempelvis en av fem semifinaler. Fem!! Snacka om ospännande…