En kvinna stoppade mig under min promenad och undrade var Arbetsförmedlingen ligger. Det gjorde att jag kom av mig (jag skyller på det) och tog av på fel väg. Jag är väl inte jättehemma i Kärrtorp/Bagarmossen så jag började ringa runt till folk som sitter framför datorn på jobbet. Ingen svarade! Elin ringde till slut upp och lotsade mig till mitt mål, tack så mycket.
Det blev någon extra kilometer men det gör väl egentligen ingenting. Det mest tröttsamma är väl att det tar sån nedrans tid att ta en promenad när man måste stanna till och stoppa i lillherrens napp var tjugonde meter…
Jag skojar inte jag gick vilse. Min moster och jag hade gått en väg förut, jag ville ta samma. men jag gick fel. Ringde syrran som fick oxå kolla på nätet hur jag skulle gå. tack för du är likadan.. nästan iaf..