** UPPDATERING: Läs inlägget om när Tyresö Slotts Wärdshus julbord fick upprättelse 2016. En helt annan upplevelse. **

Tyresö Slott i mörker. Ett mäktigt och faktiskt ett väldigt vackert slott. Det bästa? Att det ligger bara några minuters promenad från vårt hem.

Varje år bjuder Js farmor oss alla på julbord. Vi hade det riktigt förspänt förut och behövde inte tänka på att leta bra julbord i stan – vi hade ju en favorit där vi hade en stående bokning år efter år. Men så stängde Oaxen för att pröva sina vingar i stan, och vi fick tänka nytt. Förra året provade vi julbordet på Långbro och för att vara rättvis så ska det nämnas att det inte kan vara lätt att vara näst ut efter Stockholms bästa julbord. Långbro var okej, men självklart satt vi där vid våra jultallrikar och längtade efter sillen på Oaxen.

Under det här året har ämnet julbord kommit upp titt som tätt, vilket julbord ska vi prova i år? Svårt. Men så fick vi veta att Tyresö Slotts Wärdshus under hösten har fått nya ägare och att de skulle bjuda på julbord. En bokning var näst intill självklar. Klart vi ville testa, dessutom ska man gynna lokala verksamheter tycker jag. Speciellt här ute i Tyresö där vi inte är bortskämda med restauranger och caféer.

Idag var det dags för julbordet! Jag ska medge att jag inte hade jättehöga förväntningar. De har ju precis öppnat och jag kan ju inte förvänta mig att de ska hålla samma höga klass som varken Oaxen eller Långbro. Jag får ändå lov att säga att jag, trots de låga förväntningarna, blev lite besviken. Jag försökte se förbi att det här var deras allra första sittning, att de ännu inte har fått rutin på saker och ting, men vissa missar tycker jag ändå inte att man ska få göra.

Först och främst så ska jag säga att maten var helt ok. Den var god. Men det är det minsta jag väntar mig när jag går på julbord så det vill jag inte ens lägga på plussidan. Att maten ska vara god är en minimikrav. Det som gör ett julbord, eller stjälper det, är detaljerna. Och att allt flyter. Det mina vänner gjorde det inte.

Maten stod serverad på ett för litet bord i ett för litet rum. Det var inte helt tydligt åt vilket håll man skulle gå runt bordet så alla kom liksom från alla håll och kanter och ville åt sillen som stod i ena hörnan av bordet. Trots att jag väntade länge för att slippa att köa så hamnade jag i det där trasslet. Andra vändan vid bordet, när jag skulle ta för mig av laxen, var tallrikarna slut. När jag skulle ta julskinka var den slut. När Kaj skulle ta Janssons var den slut. Och så vidare. Självklart fanns det mer mat i köket och de försökte fylla på så gott de kunde men de hann liksom inte riktigt med. Och när de väl kom ut med fyllda fat så såg personalen galet stressad ut – big no no. Vissa saker fylldes för övrigt inte ens på, frågan är om det ens låg på faten när vi kom. Som exempelvis revbensspjällen, nubbesalladen, den gravade forellen, viltgrytan samt några andra rätter som stod med på menyn. Och julölen tog slut mitt i maten!

Min måttstock är dock dessertbordet. Är det komplett kan jag se förbi mycket. Snacka om besvikelse när jag gick bort till dessertbordet och möttes av kladdkaka med grädde, muffins, chokladbollar, chokladmousse, mazariner och hallongrottor. What?! Det var det vanliga fikabrödet som de har till försäljning på caféet. Plus ris á la Malta – som var risgrynsgröt blandat med grädde. Inte ens söt. Men ärligt talat, vem har hallongrottor på dessertbordet på ett julbord?! När jag hade ätit mig mätt och var klar och skulle hämta kaffe så hade de dukat fram lite ischoklad och knäck också, men då var ju jag och många fler klara med ätandet.

Det känns sjukt tråkigt att inte kunna rekommendera Tyresö Slotts Wärdshus julbord till andra, för jag vill verkligen göra det. Jag vill att folk ska åka dit och spendera sina pengar så att ägarna ska ha råd att investera ytterligare i renovering och inredning, men då måste de bjuda tillbaka. Det måste ändå vara värt att spendera pengarna, 555 kronor per person var priset igår. För de pengarna måste man leverera mycket mer än vad de i dagsläget klarar av. Men jag ger inte upp på värdshuset med det här – jag ska definitivt testa deras sconesbrunch eller kanske soppa en helg här i vinter. Definitivt. Och har Tyresö tur så shapar de upp sig till nästa år och levererar det där lilla extra som jag saknade. Tyresö Slotts Wärdshus behövs nämligen här ute i utkanten av Tyresö.

Där borta ligger Tyresö kyrka, visst ser ni det?

Helmärkligt utbud på dessertbordet. Supergott men tveksamt om det hör hemma på ett julbord. Vad hände med skålarna med julgodis? Dadlarna? Ostkakan? Fikonen? Mandelformarna med grädde och sylt? Chokladtryfflarna – som ju faktiskt stod med på menyn?