Så! Nu är det gjort! Ett fantastiskt gott julbord har nu åter igen intagits på Oaxen och jag ska säga er att jag är nöjd. Väldigt nöjd! Som vanligt var sällskapet J och hans familj, dvs hans farmor och farfar, hans pappa och Maria och den inte så lilla lillbrorsan Oscar.
För första gången på mina fyra år på den lilla ön så sken solen över färjan som tog oss till julbordet. Alla andra gånger när vi har stått och väntat på färjan så har vi frusit, det har duggat och någon gång också snöat om jag inte minns helt fel. Idag sken solen, halleluja på det!
Oaxen Krog sett nerifrån vägen. Det ligger nämligen rätt högt upp så man har en väldigt trevlig utsikt från matbordet. Den sista är en bild av ön Oaxen, tagen i väntan på att färjan ska ta oss dit.
När vi klev innanför dörren rullade det på som det ska på ett julbord. Det började med en jättegod glögg och pepparkakor, sen var det bara att äta sig igenom faten helt enkelt.
I vanliga fall tycker jag inte att sill är speciellt spännande, men på Oaxen är det nästan omöjligt att inte hitta åtminstone en sort att gilla. De har nämligen ett antal att välja på. Många att välja på är kanske bättre formulerat.
Förutom det gamla vanliga som ska finnas på ett julbord, som t ex köttbullar, prinskorvar och gravad lax, finns det också lite annat smått och gott som man inte vanligtvis äter. Till exempel vildsvinsbog från Mörkö som ligger precis i närheten. Det äter i alla fall inte jag speciellt ofta. Ja, väldigt sällan faktiskt.
Oscar och Kaj tar en paus i ätanet. En välbehövlig sådan.
Självklart finns det också sånt som jag helst inte stoppar i munnen. Grisfötter är ett exempel på det, och kalvaladåb. No way José! Det är alltid några i sällskapet som ger sig på lutfisken men jag tackar konsekvent nej. Första året smakade jag men det var sista gången. Det smakar ju ingenting, man bjuds bara på en väldigt knepig konsistens!
Marias lutfisk
Nytt för i år var att vi innan vi gav oss på dessertbordet, också beställde in risgrynsgröt och Kvibille gräddädel med vad jag tror var en plommonkompott. Jag tog osten och det var jättegott, men i efterhand ångrade jag mig. Jag skulle gjort som J och tagit risgrynsgröten istället.
Lite dåligt fotat men till höger är det en bild på hur gröten serverades i en liten minikastrull. Så himla sött!
Vid det här laget var jag, och alla andra förresten, mätta. Men att hoppa över dessertbordet finns ju inte på världskartan så det var bara att lasta på tallriken (tallrikarna). Jag började med den helt fantastiska ostkakan med mandeltäcket. Ååååh den är så god! Jag kommer aldrig i mitt liv äta en godare ostkaka än den som serveras på Oaxen.
Men lite hallonsylt på det så är Alex helnöjd!
Jag nöjde mig givetvis inte med detta utan gick många vändor och fyllde på magen med praliner, kolor, mandelmusslor med sylt och grädde, en färskostkaka och havtornsglass. Ni kan förstå att jag var helmätt när vi gick därifrån. Den här gången lyckades jag dock med att låta bli att äta mig fram till ett illamående utan det var mer ett välbehag i kroppen. Fan vad man kan må bra av god mat.
Efter fyra timmar på den lilla ön kände vi oss nöjda och begav oss mot Hammarby Sjöstad där Malte väntade hos farmor Jeanette och Kåre. Jag hade varit ifrån honom i nästan sju timmar och det är rekord. När jag pratade med Jeanette i telefonen på väg dit sa hon att allt hade gått bra men att kvarten han hade skrikit hade känts som tre timmar. När vi kom dit möttes vi dock av väldens sötaste sovandes i vagnen och då kände jag att jag inte behövde ha dåligt samvete för att ha lämnat bort honom en dag. Han mådde ju hur bra som helst!
Tummen sitter där den ska!
För att dra det kort hade vi alltså en kanondag och nästa års julbord är redan inbokat.
Men herrejävlar vad det där lät och såg gott ut! Jag blev vrålhungrig av detta inlägg och känner hur magen skriker efter riktigt god och vällagad julmat.
mysigt att ta båten till julbordet…
hm, undra om Malte oxå kommer kunna suga på tummen och vissla med näsan samtidigt.. i sure hope so! 😉
Pingback: Julbord på Oaxen 2010 | tantalexandra.se
Pingback: Julbord på Tyresö Slotts Wärdshus | tantalexandra.se