Idag har Anton stannat hemma med J så jag får för allra första gången sitta i cafeterian helt själv medan Malte är inne på simskolan. Tänk fyrtio minuter utan att behöva försöka övertyga en sextonmånaders att att sitta still i en barnstol och äta russin är det bästa som finns. Förra veckan hade jag så fullt upp att jag lagom till att simskolan var över och jag skulle gå in och hämta Malte, insåg att det där kaffet som jag hade köpt hade jag helt glömt bort. Idag hann jag dricka upp det på fem minuter. Och det var fortfarande varmt.

Dagen har tillbringats lyssnandes på mullret som blir när stora smältande snösjok rasar ner från taket ner på altanen. Nästan samma känsla som när man ser årets första tussilago. Fasen vad jag längtar efter tussilagon nu. Längtar efter våren. Idag googlade jag reda på när Café Notholmen öppnar för säsongen. Jag googlade reda på våren.