Jag vaknade trött. Mycket trött. Malte började knöla vid halv fem och först kvart i sex lyckades vi få honom att somna. Han var så grinig att jag fick kliva upp och klä på mig och gå in i storstugan för att göra ytterligare en flaska välling som han ändå inte ville ha. Jobbig natt som sagt, iaf om man inte är van. Men det är jag väl snart!
Dagen har sedan gått i gnällets tecken och tidigare har jag skyllt på febern men idag har jag bara fått inse fakta. Malte har intagit Fas Gnäll och det med råge. Han kan vara nöjd men så rasar hela världen för att han drattar på rumpan, något som han inte brytt sig om nämnvärt tidigare. Jobbig alltså. Och att detta sammanfaller med vår vistelse här i Stugan är ju bara typiskt eller kanske just därför. Jag vet inte, jag bara väntar på att det ska ta slut.
Idag har Malte iaf invigt sina nya skor och han avskyr dem precis lika mycket som sina andra. Skillnaden är bara att de här kan han inte sparka av fötterna. Det var därför en ganska sur Malte som satt i gräset och försökte äta på diverse grönt, men trägen vinner så skorna åker på imorgon och i övermorgon.
Imorgon kommer lillasyster Vickan ner för att tillbringa veckan med oss. Trevligt tycker vi men mindre angenämt tycker Silje som inte ser fram emot mötet med Vickans två Sibirian Huskeys som följer med. Jag gissar på att vi inte kommer att se röken av henne så länge de är här, men hon klarar sig bra på alla sorkar ändå. Hon förvandlas till en vildkatt när vi är här uppe så hon lever loppan i skogen.
Det här sista är iaf sånt som jag blir glad av. Ser ni vad det är? Början till stora fina rabarberstjälkar och blad. Jag får inte äta något gottgott under hela maj ut men ibörjan av juni kommer vi tillbaka och då vill jag ha rabarberpaj med rikligt med smultäcke. Och ordentligt med vaniljsås till. Oh yeah!
Dryga 2 veckor med kink blev det ju här sammanlagt. Hoppas Malte inte drar ut på den processen lika länge! Vändpunkten kom hemma hos er, sen dess är det mesta av kinket borta! 🙂
Frisk luft fungerade iaf bäst för oss… Ja, det och att hon inte behövde bli frustrerad….