Tidigt tidigt klev vi upp för att åka den tre timmar långa resan till Vansbro. J simmade förra året och då han på nytt försöker sig på Klassikern (Anton föddes på samma dag som förra årets Lidingölopp och influensan satte stopp för Vasaloppet) så skulle han denna lördag återigen simma. Inte samma distans dock. Eftersom vattnet var så kallt i år valde arrangörerna att korta sträckan till hälften, 1500 meter.

Förra året åkte vi dit utan några förväntningar alls. J hade tränat en hel del frisim på simhallen innan och hade självförtroende när han klev i vattnet, trots det blev vi båda jätteglada och förvånade att han lyckades simma på under timmen. I år var han lite mer blasé. Ingen teknikträning innan men han hade ändå anmält sig till en sub60 grupp för att försöka bättra på sin tid. Han var ivrig ner i vattnet och simmade på vid starten medan jag raskt började gå mot målområdet. Jag nästan halvsprang eftersom jag trodde att jag hade kort om tid.

Uppvärmning med Lovisa!

Och så i vattnet! Jag stod ju bakom avspärrningarna men Lovisa var snäll och tog min kamera och fotade från närmare håll. Fina bilder men han vill ju inte vara med på bloggen 🙁

Framme vid målområdet stod jag och hårdstuderade vattnet för att snabbt kunna fota J när han passerade mållinjen. Jag gissade att han skulle passera någon gång efter 25-35 minuter. Jag smällde av en massa foton på en man som jag trodde var han men det var fel! 🙂 Minuterna gick och jag såg inte till honom så jag antog att han hade fått till Supertiden Uno och att jag därför inte hunnit fram till mål i tid så jag sprang bort till entrén till duscharna där jag tänkte att jag skulle haffa honom på väg ut när han var klar. Efter en stund såg jag honom, med medaljen i handen men med en besviken blick. ”Det gick åt helvete” sa han.

Han hade gått ut för hårt i början och blev snabbt trött då han inte fick till ett bra flow i frisimningen och andningen. Han fick varva med bröstsim (en akilleshäl) och därför tog det lång tid innan han var i mål. Trots bättre kondition än förra året så blev resultatet sämre. Hans egen analys: han borde simmat mer innan. Fått in tekniken igen. Man blir ju som bekant bra på det man tränar…

Lite småsurt alltså men vi tröstar oss med att det ju bara var halva distansen ändå så han kan sikta på revansch nästa år istället. Och hur besviken han än är så kan han ju faktiskt trots allt checka av sin andra gren i Klassikern. Nästa: Lidingöloppet!