Vi har kommit in i ett nytt skede. Malte drömmer. De senaste nätterna har vi hört honom gnälla lite i sömnen men han har sovit vidare i sin säng. Inatt, runt midnatt när vi sov som djupast, så vaknade vi av att Malte skrek och grät så där ledsen som skär i hjärtat. J gick bort till hans rum där Malte satt i sängen och var uppriven efter en dröm om en katt. Den hade suttit i taket och i fönstret i hans rum. Att förklara för honom att det var en dröm, att det var på låtsas, var dödfött, det var en helt äkta upplevelse för honom. Han fick sova vidare hos oss.

Imorse ville han inte gå in i sitt rum själv utan jag fick följa med och leta efter katten som ju inte fanns där. Var är katten? upprepade han nästan förtvivlat, den HADE ju varit i hans rum inatt.

Sötunge. Han är verkligen det bästa jag har.