J fick åka till jobbet idag då jag kände mycket mycket bättre. Det här var ju inte alls som vinterkräksjukan, jag har varken spytt eller sprungit på toaletten. Istället var jag illamående den första dagen och så har jag haft ont i magen. Malte trodde vi ju hade klarat sig undan men så spydde han två gånger igårkväll men inte mer än det. Jätteskönt! Idag har han varit precis som vanligt förutom att han inte har någon aptit, men vem har det just nu? Jag tänker låta honom vara ifred med sin välling i några dagar. Jag minns hur det var i förra vändan, det dröjde länge innan han började äta, så jag får vara tålmodig helt enkelt. Maten kommer sen.

När man har sjukdom i familjen så här så får man ju lov att hoppa över saker som man tycker är roliga och vill göra. Helst ska man ju stanna hemma i flera dagar så att man inte riskerar att smitta någon. Speciellt när man ska träffa bebisar.

Vi skulle ha träffat massor med bebisar och mammor imorgon, och jag skulle ha bakat chokladtårtan som vann omröstningen, men så fick jag tyvärr avboka det. Jättesynd för jag och Malte hade verkligen sett fram emot det. Därför blev jag lite gladare här i tristessen när jag fick veta att Lovisas Sixten har feber. Inte glad för att han är sjuk utan för att mammaträffen är inställd och skjuten på till en annan gång. Yay! Jag missar inget!

Några bilder bjuds inte på idag då Malte har krupit omkring i pyjamas hela dagen och själv är jag iförd mjukisar och ett väldigt fett hår. Allt som hör till när man sitter hemma och är booored.

Idag är det för övrigt exakt en månad kvar tills mina föräldrar kommer hem från Cypern! Äntligen! Förra vintern saknade jag dem, men inte alls på samma sätt som den här vintern. Den här gången saknar jag dem även å Maltes vägnar. Det känns jättekul att vi ska ha hela sommaren tillsammans för vi ska hänga en hel del i Stugan. Malte ska ju leka med sin mormor och morfar!