Somnade djupt i soffan och vaknade inte förrän J ryckte upp dörren här på kvällen. TV:n stod då på TV4 som sänder Michael Jacksons minnesstund och det dröjde inte länge förrän jag fastnade för det.

Det kryper lite i kroppen på mig när alla talare deklarerar vilken fantastisk människa han var och att Gud tog honom ifrån oss alldeles för tidigt bla bla bla. Det är en sak att man spelar hans musik, för den är det väl ingen som kan förneka storheten i och det avtryck i musikhistorien som hans låtar har lämnat. Visst kan man också prata lite om hans humble beginnings och om hur han (påpiskad av sin pappa kanske man inte nämner) fick kämpa för sin karriär. Men att prata om vilken fantastisk människa han var, hur han hade ett sånt gott hjärta osv, det får mig bara att vrida på mig av obehag i soffan. Jag kan inte låta bli att tänka på alla skandaler som har kantat hans liv. Sen spelar det ingen roll hur mycket av det som är sant, skandalerna var ändå en väldigt stor del av hans karriär. Jag tvivlar på att det är någon talare som tar upp det, trots att alla sitter och tänker pedofilhärva, pedofilhärva, pedofilhärva tyst för sig själva.

Man ska nog bara koncentrera sig på hans musik. Då unviker man minerad mark för ingen betvivlar hans betydelse där.