Vi är nyss hemkomna från en middag med arkitekten som faktiskt ska rita vårt hus. Det känns lite konstigt. Han ska rita huset vi ska bo i.

En lyckad kväll blev det. För det första fick jag gå hemifrån utan Malte och dessutom vara borta i flera timmar. Farmor tyckte att det hade gått bra, han hade varit lite kinkig några stunder, och han hade vägrat att äta. Och sova. Men det gick ändå bra!

För det andra fick vi träffa en jätteduktig arkitekt som både jag och J fick förtroende för direkt. Det märktes tidigt att han är väldigt kunnig och kom med bra synpunkter på några planritningar vi hade tittat på. Under hela middagen pratade vi om vilket typ av hus vi vill ha och spånade om hur och vad man kan göra med vår tomt. Poängen med mötet var ju för honom att lyckas klura ut vad vi egentligen vill ha, och det är inte alldeles enkelt att förmedla. Kul var det iaf.

Vi åt på en favorit; Agaton i Gamla stan. Jag ringde först och bokade bord och killen i telefonen var helt underbar. Han skojade i telefonen och önskade mig välkommen eftersom jag verkade vara en trevlig prick. När vi sen klev innanför dörren på restaurangen ropade han efter mig bakom bardisken. Alexandra! Välkommen! Sen kom han ut och gav mig stora kramen och tyckte att jag var så himla glad i telefonen. Han visste precis hur man gör en kund glad. För det blev jag ju!

Kanonkväll kan vi väl kalla det. Jag är på ett sjukt gott humör nu, jag fick en kick av det här!