Mjölkstockning :(

Välkommen till bröstbloggen! Här kan du följa min resa genom onda bröstvårtor, nappdesperation och nu mjölkstockning. Jo, det är den riktning denna blogg har tagit och det är ingen som är mer ledsen över det än jag.

I stort sett hela gårdagen låg jag med feber nerbäddad i säng och soffa och tyckte synd om mig då jag för första gången i mitt liv fått mjölkstockning. Det började på natten då jag kände mig febrig och sjuk. Ont i bröstet hade jag haft sedan lördagkvällen men hade inte tänkt så mycket mer på det. På söndagen var det alldeles hårt och rödflammigt på ena sidan. Kanske mer information än vad ni vill ha men jag vill minnas detta i framtiden. Hur jäkla hårt jag har kämpat med amningen med båda barnen. Det ska jag ha medalj för! Igår gjorde det så jäkla ont men jag följde alla råd på nätet; jag proppade mig full med värktabletter, ammade, duschade varmt och smorde in bröstet med en värmande olja och försökte pumpa ut. Återigen, jag är ledsen för informationen… Det kändes inte riktigt som att det hjälpte men jag vaknade åtminstone upp till denna måndag utan feber så det var ju ett gott tecken. Rödflammigt, hårt och varmt var det dock fortfarande så jag följde ett annat råd på nätet – jag köpte fetvadd och knölade ner i bh:n. Och det gjorde nog susen! Jag kanske inte ska ta ut segern i förskott men rodnaden har gått ner lite grand och bröstet är inte längre stenhårt. Jag håller tummarna för att detta är på väg att gå över.

Helt sjukt vad kvinnfolk ska behöva gå igenom! Först är man gravid vilket förändrar hela kroppen, sen måste man föda ut barnet och känna den värsta smärta som går att känna, sen ska man AMMA på det! Inte undra på att man väljer ersättning!

Oh well, då har jag gått igenom det också. Förhoppningsvis var det här enda och sista gången jag behövde uppleva det. Mjölkstockning är inte kul och jag åkte nog på en väldigt lindrig form. Jag gjorde precis det man inte ska göra och läste några skräckhistorier på nätet, nicht gut.

Dagen har i övrigt innehållit storhandling på Maxi och sen fika med Malte efter förskolan. Det är bara måndag men jag tyckte att jag förtjänade det efter detta helvetesdygn. En liten miniäppelmunk. Sorgligt. Det är mitt sätt att spela martyr. 🙂

3 thoughts on “Mjölkstockning :(

  1. Usch och fy, stackare! Jag tycker du är en hjälte som kämpar på! Smärtan med amningen upplevde jag var värre än själva förlossningen.

  2. Tycker inte alls att det lät som en särskilt lindrig form om du har hade ont i flera dagar och fick ligga nedbäddad dessutom! Skönt att det är över. Hoppas du slipper känna på det igen…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *