Den där känslan när man känner att det värsta är över, att sjukdomen är på väg bort och man blir starkare varje timme. Den känslan har jag nu och det är så skönt! Vi har tillbringat den här dagen inomhus och jag har inte orkat ta mig för något att göra mer än att hänga framför TV:n och att sova. Det sistnämnda fick jag göra i ett par timmar på eftermiddagen och kanske gjorde det susen för den där tyngden i kroppen, sjukdomen, kändes inte lika tung när jag hade vaknat.

Ingen av oss orkade fixa en vettig middag men jag var sugen på varma mackor och Varma koppen. Flashig lördagsmiddag. J och Malte hängde inte riktigt på mitt middagsspår och ordnade eget, de var inte intresserade av mina tuna melt-mackor. Brödskiva med tonfiskröra på tonfisk, philadelphia, purjolök, sweetchilisås och s&p, och ostskivor på. Rutsch in i ugnen. Asgott! Mmm-mmm-mmm!