Jag har en hög glasburk. I den har jag alla nappar som jag köpte till Malte när han var nyfödd och jag kämpade med att han skulle ta dem. Jag köpte stora, jag köpte små, jag köpte i gummi och jag köpte i silikon, jag testade olika märken och former och ingenting fungerade. Han ville inte. Han ville hellre ha bröstet, och visst, jag kan inte klandra honom, men det innebar också att han tillgodosåg sitt snuttbehov bara hos mig. Hela tiden.

Nu har jag slutat amma och det har gått förvånansvärt bra. Det var enklare än jag hade trott och Malte har klarat det över förväntan men jag har sett på honom att han fortfarande vill snutta på något. Min kudde har det varit de senaste nätterna.

Igår tog jag fram den största nappen jag har, han har ju vuxit en del sen sist, och hör och häpna, han släppte den inte utan ville suga och suga. Han somnade med den i munnen igår och när han vaknade för att ha skrikfest så satt den fortfarande kvar i munnen. Även idag har han velat ta nappen när han ska sova och han har då somnat rekordfort! Är det så här lätt alla ni andra har haft det hela tiden?! Orättvist!

Nu kan man ju tycka att oj vad onödigt att få honom beroende av nappen nu när han är så gammal. Då kommer vi ju att få kämpa med att vänja av honom med den sen och ja, det kommer säkert att bli jobbigt, men nappens fördelar överväger just nu. Malte har alltid varit extremt svårsövd så om det finns något som hjälper mig så tar jag mer än gärna till det. Jag kommer dock vara noga med att bara ge honom den när han ska sova, inte när han bara är allmänt gnällig på dagen. Då får han vara gnällig helt enkelt.

Men det kommer ta ett tag för mig att vänja mig vid en liten bebis med napp i munnen. Han ser ju askonstig ut.