Jo jag vet, det är ett himla tjat om den här bebisen som ligger i min mage, men eftersom det är min blogg får jag skriva om vad jag vill, och bebisen är ju den som upptar mina tankar till säkert 95 procent. Och då överdriver jag nog inte.

Häng med nu. Nästnästnästa onsdag är det beräknat att bebisen ska komma. Det är alltså BF om tre veckor! Det är ju ingenting! Igår natt vaknade jag av att det gjorde så jeeekla ont i magen, och jag gissar bara men jag tror att det var någon sorts förvärkar. Jag  var tvungen att gå upp och lägga mig i soffan för att inte väcka J med mitt kvidande.

Det gjorde så ont att jag inte kunde andas. Nu förstår jag verkligen det alla säger, att det är så svårt att andas ordentligt under en förlossning, för jag kunde ju inte andas bara av det här. Jag bara spände mig i hela kroppen och höll andan, precis så som man förmodligen inte ska göra. ASONT gjorde det. Sen gick det över och jag kunde gå och lägga mig igen.

Idag blir det en lunch med höggravida Carro. Hon är beräknad att bli tvåbarnsförälder i slutet av veckan så jag kan tänka mig att hon vill hålla sig sysselsatt hela veckan. Därav denna lunch med mig. Gissar att det precis hela lunchen kommer att pratas graviditet och förlossning. Jag vill ju inte tappa fokus…