Äntligen har jag fått äta libanesiskt. Tant Lina tog med mig till Hoummus på Döbelnsgatan och oj vad mätt jag blev. Jag fick smaka av allt smått och gott och det var verkligen mumsigt! Och trots att jag var redigt mätt mot slutet kunde jag ändå inte sluta doppa bröd i de mustiga rörorna. Trevlig servitör hade vi också. Det var kul att compare notes med en annan nybliven lärare. Det var så mycket som var lika men ändå så olika. Kul! Det gör vi igen! Mitt nya mission in life är också att få med J på libanesiskt. Det är väl så långt ifrån thai man kan komma så det blir svårt, men jag ska gå ur den striden segrande. Banne mig!
Låter som ni åt Meze – som man äter på Cypern alltså…