Så satte jag alltså igång och påbörjade Twilight-serien. Jag tänkte att även om jag själv kanske inte skulle tycka om böckerna så behövde jag ändå läsa dem ”i jobbet”. Det här är ju böcker som kidsen och bevisligen även vuxna läser.

Då Malte har sovit en hel del de senaste dagarna kunde jag sträckläsa och avsluta första delen ganska fort, och trots att jag hade ganska höga förväntningar så blev jag inte besvike . Den var ju rätt bra! Ofta kan jag tycka att ungdomsböcker har ett alldeles för enkelt (och dåligt) språk men så kände jag inte här. Själva kärlekshistorian tyckte jag var väldigt banal och barnslig och intresserade mig inte speciellt. Tonårsromantik på hög nivå och precis vad unga tjejer hoppas på vad äkta kärlek är liksom. Skämskuddevarning! Vad som gjorde att jag läste vidare var själva vampyrintrigen. Vampyren som figur lockar ju alltid!

Att jag nu har påbörjat bok två kan ändå tolkas som att jag är fast. Jag ska läsa ut den också sen vill jag se filmerna.

Uppdatering: nu har jag läst en bra bit in på tvåan och kan meddela att jag är lika engagerad i kärlekshistorien som en tonårstjej. Jag är en sucker för olycklig kärlek!